Jämställdism är inte ensidigt fokus på mansfrågor

Ni minns kanske mitt inlägg från i fredags, där jag skrev att

[...]Pär Ström har en blogg som enligt egen utsago ska “belysa den obelysta halvan av jämställdhetsfrågan” [...]. Han har valt att mycket ensidigt lyfta upp nästan enbart frågor som berör män [...] [och] har medvetet valt bort att lyfta frågor som är feministiska, för han anser inte att det behövs, eftersom det enligt honom redan exponeras i så många andra sammanhang. Hans blogg är alltså i sig själv inte jämställd, den måste läsas i en kontext för att överhuvudtaget kunna framstå som något annat än fientligt antifeministisk.

Och sedan avslutade jag med

Om “sann jämställdhet” nu inte ska fokusera på kön, så tycker jag att Pär ska ta och lyfta upp lite kvinnofrågor i sin blogg också.

Jag fick ganska mycket skit för det inlägget av diverse Ström-anhängare. Som man frågar får man svar, det var förväntat, för det var absolut inte det sakligaste inlägget jag skrivit. Igen, bevis på att det är tonen som lägger grunden för en diskussion som faktiskt kan ge något.

Men! Vad skådade månne mitt öga när jag igår gick in på på sagda blogg? Ett inlägg som startar såhär:

Idén med denna blogg är att belysa den obelysta halvan av jämställdhetsfrågan. Problem som drabbar kvinnor tar jag sällan upp – inte för att jag förnekar dem, utan för att så många andra tar upp dem (och bara dem).

Ibland gör jag dock ett undantag, för att göra tydligt att detta är enjämställdistisk blogg – inte en maskulinistisk.

Se där ja. Javisst, vi använder oss av lite olika termer, och Pär använder hellre uttrycket maskulistisk och skriver inte direkt att han är antifeministisk (vilket han är, och det behöver ju inte ens vara ett skällsord, men om en person är så tydlig med kritik mot feminism så kan hen lika gärna stå för det, tycker jag), och ärligt talat är hans tonfall mycket bättre än mitt, men poängen är ju faktiskt den samma! (och ni ba, öh nej, det är inte alls den samma, och jag ba eh jo. Ur min synvinkel är den det så sssch.)

Jämställdism, om det ska vara ett begrepp att använda i framtiden, kan inte enbart förknippas med mansfrågor. Och jag är väldigt glad att se att även Pär reflekterar över detta.