Tramp Stamp & Art Nouveau

Åh jag har så himla många viktiga/intressanta (såklart) inlägg på gång, men jag har dessvärre hamnat i en kreativ bubbla här och hinner inte riktigt med sån däringa politiskt debatt just nu.

Jag har nämligen äntligen kommit på vad jag vill ha för något på min rygg. Alltså, när jag ska tatuera en ryggtavla så de två jag redan har där inte ser så ensamma ut.

Åhå säger ni förstås, vad har du för tatueringar på ryggen (Ja, Sabrina, jag tittar på dig)?

Dessa:

Jajaja era förbannade borgarbrackor eller medelklasswannabe’s, jag har en tribal i svanken och jag råkar dessutom tycka att den är snygg så håll era fördömande wt-tankar för er själva tack.

Men anyhow – de ser ensamma och ledsna ut där bak och jag har ändå alltid velat ha en ryggtavla och det var iallafall 12 år sedan jag skaffade dessa så det är faktiskt på tiden att det blir gjort. Och en tatuerare i mitt facebookflöde har på senare tid börjat lägga upp bilder på lite Art Nouveau-inspirerade tatueringar han gjort, och plötsligt gick det upp för mig att det är det jag måste ha. En Art Nouveau-ryggtavla.

Så nu har jag tid inbokad lagom till min 30-årsdag i september (jojo, framförhållning minsann) (familjen – jag önskar mig enbart pengar i år) (samt hudsalva).

Och medan jag satt där och bildgooglade inspirationsbilder började det plötsligt klia i pennfingrarna på mig, och sedan hade det visst gått 15 timmar och jag hade gjort ett slags självporträtt.

Så kan det gå.

Jag älskar den här stilen. Jag älskar att rita den. Kan inte fatta att jag aldrig testat det förut.
Måste gå, det kliar i mina färgläggningsfingrar.