Granskning av Pär Ströms källor: nr 4,5,6,7,8,9 och 11
Den tjusiga granskningen av alla dessa källor står Malin på bloggen Nilam för.
Det hon producerat är en strålande kritik både av det sätt på vilket Ström använder källorna och källorna i sig själva, och det är ett inspirerande stycke text.
Och jag har redan RSS:at hennes blogg, det tycker jag att ni också ska göra för där lär det hända fantastiska saker framöver.
För er som inte vet vad vi pratar om är det givetvis Granskningen av källorna i Pär Ströms bok ”Sex feministiska myter”.
Join in!
…Det är bara cirka 70 kvar nu.
Granskning av Pär Ströms källor: nr 19.
Vidare med granskningen av de källor som Ström använder sig av under rubriken ”Människan är ett djur” (s. 17-18). Introgranskningen av det stycket kan ni läsa här.
Idag nummer 19, som används på detta vis av Ström:
I ett tredje approjekt, utförd av en tredje forskargrupp, gav man pinnar som leksaker till apor. Det visade sig att honorna på ett mycket tydligt sätt lekte med pinnarna som om de vore dockor, vilket hannarna gjorde i mycket mindre utsträckning.
För det första refererar han till källan felaktigt, eftersom det inte alls rör sig om en forskargrupp som gett pinnar till apor. Det är faktiskt mycket mer spännande än så! Det rör sig nämligen om 14 års observationer av en grupp vilda schimpanser som trots att de inte utsatts för den sorts mänsklig socialisering som uppstår hos infångade djur, ändå har noterats använda pinnar på ett vis som påminner om människobarns sätt att leka med dockor. Det är faktiskt intressant, men det är inte alls samma sak som att kasta in random föremål hos apor och vips, se hur de leker som mänskliga flickebarn och gossebarn, som Pärs formulering får det att framstå som.
För det andra är det intressant att Ström väljer att skriva ut den här artikeln som källa snarare än orginaltexten som tog mig ungefär två sekunder att googla fram. Att välja att referera till källor som genomgått filtrering via en artikelförfattare är alltid tämligen vanskligt, eftersom människor aldrig kan vara fullständigt objektiva och neutrala i sitt textspråk. Således inleder artikelförfattaren exempelvis hela texten med att applicera mänsklig kultur på aporna och därmed implicera att de är mer lika oss än vad de egentligen är, och dessutom antyder att honapor skulle vara lika tända på att få en pinne som ett människobarn är på att få en specifik sorts leksak på julafton. Ett gammalt men väl beprövat trick.
The must-have gift for young female chimpanzees this holiday season might be in the Christmas tree, not under it.
That’s the finding of scientists at Harvard University and Bates College, who say female chimpanzees appear to treat sticks as dolls, carrying them around until they have offspring of their own. Young males engage in such behavior much less frequently.
Efter att således ha konstaterat att det främst är honor som leker med pinnar på detta vis drar sig artikelförfattaren inte för att helt sonika gå tillbaka till att tala om enbart ”apor”, utan att specificera könet på aporna, vilket ger intrycket att allt som skrivs i det följande stycket torde röra enbart honorna:
Some young chimpanzees carried sticks into the nest to sleep with them and on one occasion built a separate nest for the stick. The researchers even witnessed the animals playing a version of the ”airplane game,” lying on their backs with their ”offspring” balanced across their upraised hands.
Därför är det förstås väldigt intressant att kunna läsa i originaltexten att den specifika apa som vid ett tillfälle gick steget längre än alla andra och byggde ett litet bo till sin pinne faktiskt råkade vara en hanne, och inte en hona som formuleringen antyder.
För det tredje rör det sig om strax över hundra tillfällen utspridda över 14 år och dessa tillfällen gäller både honor och hannar. Tillfällena avser bärande av pinnar på ett vis som inte verkar ha någon direkt funktion (exempelvis för att gräva i hålor eller slåss med) och de räknar med alla noterade tillfällen som kan sträcka sig från allt under 1 minut upp till mer än fyra timmar. Det skulle med lite enkel matematik alltså röra sig om ca 8 tillfällen per år som apor bär omkring på pinnar på ett sätt som inte uppfyller någon rent praktisk funktion, oavsett hur lång tid de spenderar på det (nån som är haj på att läsa statistik får gärna rätta mig i det här). Så att honschimpanser skulle bära omkring på ett slags barnsubstitut tills de får egna barn (carrying them around until they have offspring of their own) är en tämligen drastisk formulering med tanke på vad studien egentligen visar.
För det fjärde utgår hela studien ifrån ett antagande om att pinnlekarna är ett slags förberedande inför omhändertagande av avkomma, och forskarnas ursprungliga tes var att honorna skulle engagera sig i detta mer frekvent än hannarna.
”We have seen juveniles occasionally carrying sticks for many years, and because they sometimes treated them rather like dolls, we wanted to know if in general this behavior tended to represent something like playing with dolls,” says Wrangham, the Ruth Moore Professor of Biological Anthropology at Harvard. ”If the doll hypothesis was right we thought that females should carry sticks more than males do, and that the chimpanzees should stop carrying sticks when they had their first offspring. We have now watched enough young chimpanzees to test both points.”
Jag vill inte vara elak, men för att citera Pär Ströms egna ord om feministisk forskning i hans förra bok ”Mansförtryck och kvinnovälde” (s. 175) så är väl detta ett typiskt exempel på ”forskning som från början är upplagda så att de ska producera ett resultat som passar som vapen i den feministiska offensiven, medan man låtsas att det rör sig om objektiva undersökningar”, fast ni får byta ut feministiska mot något lämpligare ord här. Förstå mig rätt, jag har ingenting emot subjektiv forskning så länge den är reflexiv, eftersom jag tror på pluralism, men eftersom Pär själv ogillar subjektivitet tycker jag att han kanske skulle titta närmare på de källor han använder av just den anledningen. Eller är det så att det enbart är feministisk forskning som är subjektiv, måntro?
Nåväl.
Det allra mest intressanta, eller märkliga, med den här studien är att liknande beteende hos vilda schimpanser inte noterats i något annat område i världen än just i Kanyawara, varpå forskarna själva faktiskt medger att lokal socialisering måste spela en stor roll i apornas beteende.
"Obviously in humans there is a huge role for peers, parents, and others to influence a child's preferences for different kinds of toys, and the same may well be true of chimpanzees," Wrangham says. "One of the things that makes our finding fascinating is that there is little evidence of anything comparable in other chimpanzee communities, which raises the possibility that the chimpanzees are copying a local behavioral tradition. So this may be a lovely case of biological and social influences being intertwined."
Betyg på källan: Den visar att det finns möjliga medfödda tendenser till att leka med pinnar på olika sätt hos honor och hannar i en viss specifik grupp av schimpanser som lever på en viss plats. Forskarna själva verkar inte försöka låtsas att socialisering inte påverkar hur vi beter oss, allt de säger är att de noterat en skillnad i antal gånger som honor och hannar plockar upp pinnar och leker med dem på ett icke uppenbart funktionellt sätt, och försöker således dra en parallell till människobarns lekbeteende, som de också medger är influerat av omgivningen.
För att göra saker och ting ännu bättre har jag kontaktat Malin Ah-King vars vetenskapliga kritik jag refererade till i förra granskningen, och hennes generella kommentar till den här artikeln är
att generalisera från en population av schimpanser till alla schimpanser och sedan till människor också är en övertolkning.
Och Pärs försök att använda denna källa som bevis på att kön inte är en social konstruktion faller till slut ganska platt.
För även om vi ponerar att jag köper resultatet av den här studien rakt av, så tycker jag ändå att det mest anmärkningsvärda är att det trots allt är en förhållandevis stor andel hannar som leker med pinnar på ett sådant omhändertagande sätt, med tanke på att det är 99% av honorna som bär på ungarna, och med tanke på den extrema könsuppdelning som finns hos schimpanserna.
Detta om något borde väl vara ett bevis på att även i ett samhälle där det är den största och mest aggressiva hannen som dominerar och har mest status och makt, väljer unga hannar ändå att bryta mot normerna, och att vi därmed inte tjänar något på att försöka cementera dessa könsroller ännu hårdare.
(Och bara för säkerhets skull. Pär är fel ute redan från start när han säger att feminister hävdar att barn föds utan några som helst genetiska och medfödda förutsättningar. Det gör vi inte. Vi ifrågasätter hur mycket värde vi lägger i dessa förutsättningar och hur mycket vi begränsar oss själva och varandra genom att utgå ifrån att vi har vissa egenskaper enbart baserat på våra kön.)
…
Sen är det förstås jätteroligt att Pär på sin blogg där han tog upp samma artikel skriver så här:
Den här sortens forskningsrön är förstås ett dråpslag mot den feministiska teorin att könen är en social konstruktion (uppfunnen av patriarkatet för att förtrycka kvinnor). För ingen kan väl ändå hävda att patriarkatet är så mäktigt och överallt närvarande att det skickar representanter till djungeln för att tvinga chimpanshonor att bli strukturellt underordnade?
För hur var det nu med just schimpanser igen?
Schimpanser lever i grupper om 4—40 djur och bildar patriarkaliska samhällen.
Ja just det ja. För patriarkatet är nämligen inte en feministisk uppfinning. Det var ju det lilla kruxet också förstås.
…
Tycker du att jag är helt fel ute? Det finns absolut ingenting som hindrar dig från att göra en egen granskning av samma källa. All info kring det här projektet hittar du här.
Mer granskning av Pärs källor: nr. 17.
För nytillkomna läsare kan jag upplysa om att jag har ett långkörarprojekt som går ut på att granska alla källorna i Pär Ströms bok ”Sex feministiska myter”. Boken verkar visserligen fallit lite i glömska hos de flesta (att föredra förstås) men jag ser ändå referenser till den i diverse genusdebatter och trovärdigheten hos källorna går tydligen inte att rucka i en diskussion om de samma om man inte kan presentera kritik mot alla 112 källor samtidigt. Vilket alltså är poängen här.
Inledningsvis kan jag upplysa om att jag upptäckt en liten lustig detalj angående källorna, förutom det faktum att det inte alls är 112 källor utan 112 referenser till 99 källor. Jag har också noterat att Pär använder sig av Annica Dahlströms bok Könet sitter i hjärnan i sin löpande text (s. 10-12), men att han faktiskt missat att lista henne bland sina källor i förteckningen. Vadan detta, Pär? Bara ett misstag, eller ett erkännande av att Dahlströms bok faktiskt redan blivit bemött med en hel del kritik?
Nåväl. Vidare till dagens granskning, som passar väl ihop med mitt tidigare inlägg om aporna, nämligen en granskning av den lilla passagen vid namn Människan är ett djur (s. 17-18), och som innehåller inte mindre än 6 referenser, nr 17-22 (men jag kommer skippa nr 18 för tillfället, den kräver att jag tar mig till ett bibliotek, och det hinner/orkar jag helt enkelt inte just nu).
Pär börjar stycket med att anta att ”djuren knappast kan vara påverkade av människors könsroller och sociala normer. Om naturen har skapat djuren så att könen skiljer sig åt av biologiska skäl, varför skulle människan vara ett undantag?”
Redan i introduktionen glömmer Pär således att tänka ett steg längre och ifrågasätta varför våra sociala normer och könsroller uppkommit från första början. ”Naturen” är inte ”Gud” och därmed statisk. ”Naturen” är ”evolutionen”. Vi utvecklas i förhållande till våra miljömässiga förutsättningar och vår sociala och kulturella miljö, och de som inte utvecklas därefter – dör. Darwin på sitt bästa.
Men vidare.
Referens 17: Ett forskningsprojekt med ”apor”, som visserligen står med som granskad av En människa i orginalinlägget, och det är även henoms tips på motgranskning som jag tar upp nu. Tipset består av Forskaren och biologen Malin Ah-King som redan har granskat studien närmare, på 14 sidor närmare bestämt, och den texten är verkligen läsvärd på alla möjliga sätt och vis. Men jag förstår om ni inte pallar det, så för att det hela ska bli lite mer lättåtkomligt kör jag en snabbgenomgång här.
Det specificeras inte vilka apor det är som gäller i Pärs bok, men det är Gröna Markattor. Pär Ström hänvisar till Scientific American 2005 och konstaterar, vilket stämmer väl överens med vad artikeln hävdar, att
Forskarna fann att hannarna ägnade mer tid åt att leka med de ”pojkinriktade” leksakerna (orange boll och polisbil. Inte lastbilar som Ström skriver i ett tidigare stycke, min anm.) än honorna, medan honorna ägnade mer tid åt det ”flickinriktade” leksakerna (En docka och en röd gryta, min anm.).
Problemet är bara att det verkar som att det inte alls var det forskarna fann, eller iallafall inte borde funnit. Malin Ah-King påvisar att
när man ser graferna, där hanars och honors procent av tid med maskulina respektive feminina leksaker jämförs, är det lätt att tro att hanarna föredrar maskulina leksaker och honorna feminina. Men om man jämför den tid hanarna spenderat med olika leksaker visar det sig att hanarna varken spenderar mer tid med maskulina eller feminina leksaker.
Men honorna då? Varför visade de en preferens för de så kallade feminina leksakerna? Och på vilket sätt är egentligen en röd gryta ”feminin” för en apa som inte lagar mat?
Författarna resonerar att den gemensamma nämnaren för de feminina leksakerna är färgen rosa /röd (dockans ansikte och kastrullen). Detta skulle kunna vara en signal för att framkalla omhändertagande som ökar ungarnas överlevnad, hävdar de och refererar till en studie som utförts på rhesusmakaker.
Men om omhändertagande är grejjen, borde inte honorna i så fall visat extra stort intresse för de två leksakerna som hade ”djurlikt” utseende, nämligen dockan och den könsneutrala hunden? Nej.
Sammanfattningsvis fanns det inte någon ”preferens” för de leksaker som man skulle kunna tänka sig signalera omvårdnad, dockan och hunden, varken bland honor eller hanar.
Jahapp! Det var det. Ingen speciell preferens hos hanarna. En eventuellt biologisk preferens för röda färger hos honorna som mer troligtvis handlar om mat än om omhändertagande. Omhändertagandet skulle då bestå i att aporna skulle tolka rosa som en signal att ta hand om en nyfödd, och samma tendenser går att se hos människor, dvs att flickor i högre grad väljer rosa färger. Men att detta skulle ha att göra med nyfödda barn är ett märkligt antagande att göra, med tanke på att det finns väldigt många barn i världen som inte är rosa när de föds. Västerländskt tolkande alltså, och säger ingenting om biologiska och universella tendenser hos kvinnor globalt.
Och vad har nu egentligen en studie av markattor för betydelse för att förstå människors beteenden? Inte så mycket kanske, om vi tänker lite evolution igen.
Hypotesen om att markattor skulle uppvisa könsskillnader i leksakspreferens baseras med andra ord felaktigt på en överförd hypotes om mäns jagande och kvinnors omvårdnad i jägar- och samlarsamhällen. Detta menar jag inte alls stämmer med markattornas sätt att leva, i trädkronorna och på en vegetabilisk diet.
Nej just det. Det var ju det också. Våra eventuella biologiska könsskillnader skulle inte uppkommit av samma anledning som markattornas, eftersom vi lever/levde på helt olika vis. Inte så jävla relevant då, kanske.
Betyg: Inget bevis för biologiska könsskillnader hos människor i den här studien. Möjligtvis några hos markattor, även om det inte riktigt går att tolka ursprunget till den. Dessutom uppvisar studien en massa brister i tillvägagångssätt och statistisk säkerhet i förhållande till referensgruppering (vilket är för tråkigt att skriva om i en blogg, eller iallafall i den här bloggen, så ni får helt enkelt gå till ursprungskällan för att läsa om det.)
Dock råkar det vara så de här studierna som Pär refererar till faktiskt har som poäng att försöka bevisa skillnader mellan män och kvinnor via djurriket – men deras tolkningar och så kallade bevis tar Pär inte upp i sin bok. Han låter sitt första antagande om att det är rimligt att anta att människor och djur tillika har biologiska könsspecifika beteenden tala för sig självt. Smart retorik, faktiskt. Det är väldigt svårt att hävda att studierna han hänvisar till inte bevisar några som helst likheter mellan människor och djur, när han faktiskt aldrig har påstått det, explicit.
Så som slutpoäng får jag bara konstatera att Pär inte refererar till studien korrekt eftersom han presenterar resultat som inte existerar, att hannarna lekte mer med de manligt kodade leksakerna, samt att det för honorna inte handlade om att de ”flickinriktade” leksakerna var just kvinnligt kulturellt kodade, utan om att de hade en specifik färg.
Undrar om det här lösrykta antagandet kommer vara fortlöpande hela boken igenom?
Det återstår att se!
Tack för ikväll! I en snar framtid är det dags för en genomgång av referens 19! Åhjo, jag vet att ni är intresserade, försök inte låtsas som annat.
Granskning av Pär Ströms källor: nr 3 (11,17), 5, 16, 20, 52 och 53
Granskning av källorna 3 (11, 17), 5, 16, 20, 52 och 53 i Pär Ströms senaste bok gjord av ”En människa”, rebloggat från kommentarerna till ett eget inlägg:
”En vetenskaplig motaktion är nog mer mitt tema, men här är granskningen av en del källor, utifrån ett källkritiskt perspektiv. Det urval av källor som PS använder har ett tydligt biologiskt och naturvetenskapligt perspektiv, men det tvärvänder ibland mellan det sakliga, statistiska och forskningsbaserade till populärvetenskapliga källor som alltid, i alla lägen bör granskas något hårdare för att kunna ligga till grund för någon form av trovärdig analys och slutsats. Vill man, så går det att bevisa i stort sett vad som helst om du väljer att bygga upp ett resonemang med hjälp av en stor mängd källor som är av populärvetenskaplig art.
Några kommentarer:
3) (även 11 och 17) är från en populärvetenskaplig tidskrift, vilket i sig bör generera en viss grundläggande källkritik. Det som dock legitimerar deras artiklar är i detta fallet möjligheten att tydligt spåra vem som skrivit det, vems forskning det baseras på osv. Det jag dock skulle vilja är att en tydligare analys gjorts utifrån den senaste forskningen inom detta område, som det finns en nyare artikel om: http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=girl-brain-boy-brain
5) Om forskningsresultatet ska användas för att bevisa en poäng vore det önskvärt att referera direkt till källan, inte hänvisa i sin källförteckning till Aftonbladet. Vid en granskning av ursprungskällan går det att se att forskningsrapporten är över 12 år gammal och det hade varit önskvärt med lite mer uppdaterad information. Dessutom saknas helt någon form av problematisering kring andra åsikter som uttrycks inom forskningsområdet genusvetenskap.
16) Att hänvisa på detta sätt till en kort notis på webben, med Illustrerad vetenskap som räknas som en populärvetenskaplig tidning, utan att alls referera till vilka forskare som står bakom etc är knepigt när det används för att ytterligare bygga upp en tes. Källan borde strykas alternativt borde ursprungskällan tas fram för att skapa större möjlighet för läsaren att själv bedöma källan. Det går även att diskutera om innehållet är korrekt, med hänvisning till t ex den här artikeln/podcasten http://www.scientificamerican.com/podcast/episode.cfm?id=no-gender-gap-in-math-10-01-06
20) Ett svar på den forskning som tas upp här finns att läsa här.
52) Vad har då en community som Familjeliv för målgrupp? 9000 mammor må låta som en imponerande summa, men jag saknar bakomliggande orsak från Familjelivs sida, metod och återigen en riktig analys av resultatet. Det behövs, vid den här typen av undersökning, en tydligare specifikation kring andra demografiska aspekter, hur ser Familjelivs målgrupp ut? Om man ska tro Familjelivs egen statistik är det ändå en relativt stor andel av svenska kvinnor som inte besöker denna community http://marknad.familjeliv.se/C… Dessutom är detta en community som drivs kommersiellt, vilket också bör tas i beaktning.
53) Att hänvisa till en av Aftonbladet utförd nätundersökning tycker jag i sammanhanget enbart är oseriöst. Att varva det med forskningsrapporter är rent ut sagt förkastligt. Detta trots att Aftonbladet försöker skapa legitimitet genom att låta ett antal forskare och experter uttala sig, genom lösryckta citat.
I övrigt är siffror från SCB, rapporter och dylikt relativt säkra källor. De är mer statiska till sin karaktär än vad vanliga webbsidor är. Siffror går dock att tolkas, helt beroende på vad författaren i sig har för metod, mål och även dold agenda.
Det får vara mitt bidrag för den här gången.”
Men vafaaaaaaan?
Okey. Häng med här nu. Pär ström skrev alltså en text på Newsmill där han hävdade att feminister inte kan komma med argument, vilket han backade upp genom att använda sig av de ”grövsta påhoppen från feminister” som hans fanclub kunde hitta åt honom som bevis. (Allt detta kan ni läsa mer om i det här tidigare inlägget). Nu har alltså en annan person, Henrik Jonsson, skrivit en replik på just det här inlägget. Och detta går således att läsa i kommentarerna:
När jag läste rubriken på Hentriks artrikel förväntade jag mog argument som motbevisar de feministiska myterna som Per Ström visat att de inte stämmer i din bok. Dvs hållbara argument som visar att Per har fel i de punkter han tar upp i sin bok, men icke så nicke. Eftersom at tingen feminist hittils har lyckas belägga det han skriver utgår jag från att Per har rätt. Sedan kan jag väl hålla med om att det förekommer lite väl mycket pajjkastande från båda sidor, men jag måste erkänna att jag liksom Pär Ström har mycket svårt att förstå att män kan kalla sig för feminister. Åtminstone om männen med det menar den form av feminism som varit ledande i sverige sedan 70 talet och frammåt.
Läste ni det? Så länge ingen visar på bristerna i Pärs argumentation utgår folk ifrån att han har rätt!
Så kan ni nu vara så söta och välja en eller annan av hans så kallade källor att granska så vi kan få ett slut på det här någon gång? Please?
(Det var för övrigt ett jävla peppande på den här grejjen i början, men är det någon som gör något? Nej. (jo, några, all the worlds thanks to you guys). Kom igen nu för fan.)
Granskningsprojektet
I början av 2011 publicerade Pär Ström sin andra bok Sex feministiska myter. Som underrubrik kan vi läsa att
Sann jämställdhet kan bara byggas på sanningens grund.
Det är en väldigt problematisk formulering, eftersom den indikerar att det som kommer beskrivas i boken är just sanningen, i motsats till feminismens lögner. Ström har valt att skriva den med en semiakademisk disposition, med källhänvisningar som ger ett seriöst och trovärdigt intryck, och han har vid många tillfällen lyft upp det faktum att han funnit 112 källor som motbevisar dessa, som han kallar dem, feministiska myter.
Jag ser egentligen inga problem med att kritisera de feministiska utgångspunkterna. Många av, om inte alla, de feministiska teorierna utgår ifrån att ständig omvärdering av ”verkligheten” är högst önskvärd för att kunna bibehålla teoriernas validitet. Således är det mycket viktigt att kritiska röster tas på allvar och inte viftas bort enbart för att deras utsagor om verkligheten inte passar in i de redan etablerade vetenskapliga utgångslägena.
Men det ställer också krav på den som framför kritiken. Den måste vara trovärdig, och speciellt kritik som hävdar sig veta mer om ”sanningen”, ett begrepp som inom samhällsvetenskapen är mycket flyktigt, behöver ha något att backa upp sina berättelser med.
Och det är här det kan konstateras att ordet ”källor” har för högt trovärdighetskapital i sig själv. Fördelen med att skriva en icke akademisk text med vetenskapliga symboler är just detta: det framstår som sant utan att någon utifrån har kontrollerat texten. Det är inte så det fungerar inom vetenskapen. Där är användandet av källor på ett korrekt vis extremt betydelsefullt för hur resultatet ska tolkas och de slutsatser som dras därav.
Så. För att ta den här boken och dess kritik på allvar, samt skapa ett utgångsläge för en diskussion kring den som inte bara handlar om att feminismen har fel och Ström har rätt, samt för att motverka det nonchalanta sätt som många använder dessa källor i debatten utan att ha kontrollerat deras trovärdighet, uppmanar jag till granskning av de samma.
Notera att det inte handlar om en attack. Det här handlar inte om Pär Ström eller hans rätt att uttrycka sina åsikter. Notera även att det inte handlar om att motbevisa något som helst. Det handlar om att granska hur dessa referenser används som bevis för de konklusioner som görs i boken. Sanningen är mer komplex än vad vi skulle kunna förklara med bara ett perspektiv, och kritiken är absolut värd att ta på allvar. Det här initiativet syfte är att skapa ett klimat för diskussion som inte hela tiden fastnar i att kasta vetenskapliga bevis på varandra, eller att behöva ”motbevisa” dessa källor, om de faktiskt inte ens är relevanta för samtalet.
_____________________________________
Nedan har jag skrivit ut hela hans referenslista, lagt till länkar till de flesta källorna, och skrivit kommentarer i kursiverad text.
Det jag nu uppmanar till är att ni väljer ut en så kallad källa var, skiver en kommentar under inlägget om vilken ni valt (så jag kan redigera inlägget och upplysa om att det redan granskas, vilket också innebär att det här inlägget kommer uppdateras kontinuerligt). Sedan läser ni i Pärs bok som ni hittar här vad han skriver om referensen och hur han använder den, och därefter granskar källan, kollar vem som har skrivit texten, om Pärs tolkning av den är korrekt eller ens relevant, om man kan göra andra tolkningar av den, osv osv.
Därefter skriver ni ett blogginlägg om just den källan ni valt, skickar länken till mig, så lägger jag till den i slutinlägget, där vi förhoppningsvis till slut kommer ha en referenslista full av smarta, genomtänkta och förnuftiga repliker, som kan ligga som underlag för en vidare diskussion som inte behöver handla om att bevisa ett eller annat.
______________________________________________________
KÄLLFÖRTECKNING FÖR SEX FEMINISTISKA MYTER
Tydliggörande inlägg om objektivitet och vikten av situering: Zettermark
Allmän kritik av hela boken: Lisa Magnusson
Myt 1: ”Kön är en social konstruktion”
1 ”The Essential Difference: The Truth about the Male and Female Brain” av Simon Baron-Cohen, 2003 – En bok. Kräver att man går till ett bibliotek alt. köper den för att lära sig nåt nyttom essentialismen.
2 Artikel ”Omöjlig kamp för att uppnå likhet mellan könen”, Dagens Nyheters debattsida (finns på internet men datum är inte angivet), av Germund Hesslow (Se också referens 24) (Kritisk replik av Rannva)
3 Artikel ”His Brain, Her Brain” (se även referens 11 och 17), Scientific American, maj 2005, av Larry Kahill (Kritisk replik av En Människa)
4 ”Varför är vi olika? : kvinna och man, svart och vit, kropp och själ”, Arne Müntzing, 1976 – ytterligare bok, finns på biblo, hoppas jag. (Granskad av Malin)
5 Artikel ”Hormoner styr hur barn leker”, Aftonbladet. Finns på internet men datum anges inte. Av Anna Lindvall. (Kritisk replik av En Människa, granskad av Malin)
6 Artikel ”Biological limits of gender construction”, American Sociological Review, Vol 65, No 3, sidorna 443-457. Av J. Richard Udry (Granskad av Malin)
7 Artikel ”Prenatal phthalate exposure and reduced masculine play in boys”, International Journal of andrology. Av S.H. Swan, F. Liu, Melissa Hines, R.L. Kruse, C. Wang, J. B. Redmoon, A. Sparks och B. Weiss. (Granskad av Malin)
8 Artikel ”Fetal Testosterone Predicts Sexually Differentiated Childhood Behavior in Girls and in Boys”, Psychological Science, av Bonnie Auyeung, Simon Baron-Cohen, Emma Ashwin, Rebecka Knickmeyer, Kevin Taylor, Gerald Hacket och Melissa Hines. (Kritisk replik av Malin)
9 Artikel ”Fetal testosterone and the child systemizing quotient”, European Journal of Endocrinology, Vol 155, av Bonnie Auyeung, Simon Baron-Cohen, Emma Chapman, Rebecka Knickmeyer, Kevin Taylor och Gerald Hacket. (Kritisk replik av Malin)
10 Handbook of social psychology, Volume 1, sidan 639, av Susan T Fiske, Daniel T Gilbert och Gardner Lindzey. Bok, finnes på bibliotek har jag sett
11 Artikel ”His Brain, Her Brain” (se även referens 3 och 17), Scientific American, maj 2005, samt ”Human sex differences in social and non-social looking preferences, at 12 months of age”, av Svetlana Lutchmaya och Simon Baron-Cohen. (Kritisk replik av En Människa och Malin)
12 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). Av Simon Baron-Cohen (Se också referens 13, 14 och 22)
13 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). (Se referens 12, 14 och 22)
14 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). (Se referens 12, 13 och 22)
15 Artikel ”Risky Business – Women Have Higher Testosterone In Financial Careers”, Science 2.0, 24 augusti 2009. (Det här är alltså en bloggsida om vetenskap, men om man vill läsa den riktiga artikeln kring forskningen kan man hitta den här)
16 Artikel ”Lär sig flickor och pojkar olika?” Illustrerad Vetenskap, 16 mars 2011 (Granskad av En Människa)
17 Artikel ”His Brain, Her Brain”, Scientific American, maj 2005. (Se referens 3 och 11) (Kritisk replik av One-Way Communication, länktips av En Människa)
18 Handbook of social psychology, Volume 1, sidan 639, av Susan T Fiske, Daniel T Gilbert och Gardner Lindzey.– 84 – (Se referens 10)
19 Artikel ”Young female chimpanzees appear to treat sticks as dolls”, 20 december 2010, PhysOrg.com. (Granskad av One-way Communication)
20 Williams CL and Pleil KE. 2008. ”Toy story: Why do monkey and human males prefer trucks? Comment on ”Sex differences in rhesus monkey toy preferences parallel those of children” by Hassett, Siebert an Wallen”. Av Christina L Williams och Kristen E Pleil (Kritisk replik av One-way Communication)
21 Alexander G and Hines M. 2002. ”Sex differences in response to children’s toys in nonhuman primates, Evolution and Human Behavior”.
22 Paper ”The Essential Difference: the male and female brain”, Phi Kappa Phi Forum 2005 (Special issue on the Human Brain). (Se referens 12, 13 och 14.)
23 Artikel på DN Debatt, ”Långt färre kvinnliga än manliga genier”. Finns på internet men publiceringsdatum anges inte. (2007-02-20).
24 Artikel ”Omöjlig kamp för att uppnå likhet mellan könen”, DN Debatt. Borttagen från internet men kopior finns fortfarande tillgängliga på nätet. – sök på rubriken. Publiceringsdatum inte känt. (Se referens 2) (Kritisk replik av Rannva)
25 Debattartikel ”Därför flyttar jag på Linna”, Aftonbladet 1 februari 2011
Myt 2: ”Kvinnor får lägre lön för samma jobb”
26 ”Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 – 2009”, Arbetsgivarverket 2010
27 Lönar det sig? – en tillbakablick. Lönenivåer, lönespridning och löneutveckling i landsting och regioner 1994 – 2002. (juli 2003)
28 ”Lika eller inte – om män och kvinnor i lönestatistiken”, Svenskt Näringsliv, juni 2005
29 ”Är kvinnor utsatta för lönediskriminering?”, artikel i tidningen Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1, av fil dr Eva M Meyerson och professor Trond Petersen
30 Bok ”Women don’t ask” av Linda Babcock och Sara Laschever, se även www.womendontask.com (Boken går säkert att låna på biblo också) (Kritiska repliker: Sleepless)
31 McGovern et al (2007), ”Market, Class and Employment”, Oxford University Press, refererad till i skriften ”Feminist Myths and Magic Medicine” av Catherine Hakim, sidan 21 (Kan laddas ner via länken, se också referens 40, 41, 42) (Kritiska repliker: Sleepless, Laurie Penny, Echidne (se inlägget vid namn ”Curiouser and Curioser. Or the Media Bias about Gender.”), Tanya Gold, The Guardian.)
32 ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?”, Medlingsinstitutet september 2010 (Se också referens 62)
33 Artikel ”Young women move ahead of men in the salary stakes as pay gap shrinks”, Daily Mail, 10 december 2010 (Se också referens 34) (Kritisk replik: Sleepless)
34 Artikel ”Young women move ahead of men in the salary stakes as pay gap shrinks”, Daily Mail, 10 december 2010 (se referens 33)
35 Artikel ”Workplace Salaries: At Last, Women on Top”, Time, 1 september 2010 (Kritisk replik: Sleepless)
36 ”Utbildade kvinnor går om männen”, Svenska Dagbladet, 5 mars 2010 (Se också referens 64)
37 Artikel ”Nå tjener jentene mer enn guttene”, Adressa.no, 31 mars 2011
38 Artikel ”Her tjener kvinner mer enn menn”, Adressa.no, 7 mars 2011
39 ”Utbildningsstatistik Årsbok 2011” från SCB– 85 – (Går att ladda ner via länken)
Myt 3: ”Kvinnor har svårare att göra karriär”
40 ”Models of the Family in Modern Societies: Ideals and Realities”, Catherine Hakim, 2003, omskriven på sidan 22 i hennes skrift ”Feminist Myths and Magic Medicine” (Se referens 31, 41, 42)
41 ”Feminist Myths and Magic Medicine, Catherine Hakim, sidan 24 (Se referens 31, 40, 42)
42 ”Social Change and Innovation in the Labour Market”, Catherine Hakim, Oxford University Press, 1998, sammanfattat i hennes skrift ”Feminist Myths and Magic Medicine”, sidan 20 (Se referens 31, 40, 41)
43 Artikel ”The ’glass ceiling’ is all in the mind: Women lack confidence and ambition at work says new survey”, Daily Mail, 21 februari 2011 (Se också referens 44) Rapporten går att läsa här. (Kritiska repliker: Sleepless)
44 Artikel ”The ’glass ceiling’ is all in the mind: Women lack confidence and ambition at work says new survey”, Daily Mail, 21 februari 2011 (Se referens 43)
45 http://www.baps.se/bocker/spelet_i_pyramiderna.shtml
46 Artikel ”Women Less Interested Than Men in Jobs Where Individual Competition Determines Wages”, ScienceDaily, 13 januari 2011. (Kritisk replik: Sleepless)
47 Artikel ”Women’s Choices, Not Discrimination, to Blame for Mediocre Progress”, bnet.com, 8 februari 2011 (Kritisk replik: Sleepless)
48 Pressinformation ”Lägre ökningstakt av antalet arbetslösa”, Statistiska Centralbyrån, 28 april 2010. Siffrorna avser mars 2010.
49 Artikel ”Timmarna avgör”, Svenska Dagbladet Näringsliv 6 februari 2011
50 Artikel ”Det krävs enormt mycket arbete att nå toppen” i E24 Näringsliv 20 maj 2009
51 ”Kvinnors och mäns sjukfrånvaro”, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2011
52 ”Sverigemamman 2010”, Familjeliv.se (Kritisk replik av En Människa, ytterligare statistikreflektion av Ramnehill)
53 Artikel ”Drömmen: En man som ger lyx”, Aftonbladet, 28 september 2010 (Kritisk replik av En Människa)
54 Artikel ”Manliga chefer villiga att flytta för nytt jobb”, tidningen Chef, 27 oktober 2010
55 Studien ”Women in power: Sex differences in Swedish local elite networks”, omskriven av Ekonomistas den 28 januari 2010 i artikeln ”Är dolda könsstrukturer en myt?” (Kan alltså inte hitta studien online, men den går säkert att lokalisera för någon som är lite entusiastisk)
56 Artikel ”Ta ledarskapsroller tidigt”, Veckans Affärer, 5 oktober 2010
57 Artikel ”Fler kvinnor når toppen”, Svenska Dagbladet Näringsliv, 7 april 2010
58 Pressinformation från Sveriges kommuner och landsting, 8 mars 2007 (Väldigt konstig referens, vad är det för pressinformation och hur hittar man den?)
59 Pressinformation från Arbetsgivarverket, ”Kvinnliga chefer på stark frammarsch i staten”, 17 maj 2010
60 Ekonomifakta, www.ekonomifakta.se, se ”Kvinnliga chefer per bransch”, (Se också referens 63)
61 Pressinformation från Svenskt Näringsliv, ”Fortsatt ökning av kvinnliga chefer”, 2 juli 2010
62 Rapport ”Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2009?” från Medlingsinstitutet. (Se referens 32)
63 Ekonomifakta, www.ekonomifakta.se, se ”Kvinnliga chefer per bransch”– 86 – (Se referens 60)
64 Artikel ”Utbildade kvinnor går om männen”, Svenska Dagbladet Näringsliv, 5 mars 2010 (Se referens 36)
65 Pressmeddelande från Umeå Universitet, ”Första omgången av satsningen att öka antalet kvinnliga professorer är klar”, 27 april 2010
66 Pressinformation från KTH 31 mars 2010: ”Glastaket som stoppar kvinnliga professorer krossas”
67 Artikel ”Projekt gav fler kvinnor i styrelser”, Dagens Industri, 6 november 2010
68 Artikel ”Riksrevisionen vill utreda kvinnligt nätverk för jurister”, Affärsvärlden 30 april 2010
69 Artikel ”VA krossar chefsmyterna”, Veckans Affärer 28 oktober 2010
70 Artikel ”Pris till chefsutbildare och Volvochef ”, Göteborgs-Posten, 9 november 2010
71 Debattartikel ”Ställ de självklara sist i rekryteringen” av Zoran Alagic och Kurdo Baksi, Sydsvenskan, 9 januari 2007
Myt 4: ”Män slår kvinnor”
72 Avser summan av frasernas användning i Riksdagens protokoll under riksmötena 2006/2007, 2007/2008, 2008/2009, 2009/2010, samt fram till den 1 mars 2011 under riksmötet 2010/2011 (protkollsökmotor här)
73 Bygger på siffrorna 3,0 respektive 1,8 procent av befolkningen som uppger sig drabbad av misshandel enligt Nationella Trygghetsundersökningen 2010 från Brottsförebyggande Rådet
74 Artikel på DN Debatt, ”Kvinnor lika våldsbenägna som män i parförhållanden”, 27 januari 2005 (borttagen av DN från nätet men finns på nätet i kopierad form)
75 Artikel ”Kvinnors våld mot män utreds”, Dagens Nyheter, finns på dn.se, datum ej angivet (Sidan har uppenbarligen tagits bort sedan P.S. var inne och läste den. Dessvärre.)
76 Artikel ”More than 40% of domestic violence victims are male, report reveals”, The Guarian, 5 september 2010
77 Rapport ”References Examining Assaults by Women on Their Spouses or Male Partners” (Inte en rapport, men väl en samling av referenser till olika rapporter)
78 Rapport ”Disabusing the definition of domestic abuse: How women batter men and the role of the feminist state”, publicerad i Florida State University Law Review, vol 30, finns på nätet
79 Artikel ”Vold og krenkelser i unge menneskers parforhold”, Tidskrift for Den norske legeforening, nr 15 2003
80 Artikel ”Kvinnovåld mot män tystas ner”, Dagens Nyheter, finns på dn.se, datum ej angivet
81 Artikel ”Får du på käften av din fru?”, Dagens Nyheter, 17 maj 2010
82 Artikel ”Survey finds male abuse approval”, webbplatsen för brittiska BBC, 18 juni 2006
Myt 5: ”Kvinnor dubbelarbetar”
83 Artikel ”Trippelarbete bakom kvinnors sjuktal”, Nätutgåvan för tidningen Kollega, den 10 februari 2011– 87 –
84 Artikel ”Kvinnor behöver ta kontrollen”, tidningen Corren (finns på nätet men datum framgår inte)
Myt 6: ”Kvinnor får sämre sjukvård”
85 Artikel ”Testas läkemedel bara på män?”, Svenska Dagbladet, 10 februari 2008 (Granskad av Lilian)
86 Artikel ”Myter om hjärtinfarkt”, Västerbottens-Kurirens webbupplaga, 28 mars 2011
87 Artikel ”Tyvärr stämmer ofta fördomarna”, Svenska Dagbladet, 31 augusti 2007 (Kritisk replik av The Old Days)
88 Artikel ”Om mäns hälsa – Mäns hälsa i ett europeiskt perspektiv”, Distriktsläkaren nr 5/2004
89 Artikel ”Män och kvinnor får olika vård”, Kristianstadsbladet, 20 november 2008.
90 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se också referens 97, 98, 100)
91 Artikel ”Män söker vård sent”, Upsala Nya Tidning, 31 januari 2011
92 Doktorsavhandling ”The Art of Saying No – The Economics and Ethics of Heathcare Rationing”, omskriven i artikel ”Hög lön ger snabbare vård” i Svenska Dagbladet, 3 februari 2011 (Jag utgår ifrån att det är artikeln och inte avhandlingen som han refererar till, men det kan ju vara värt att kolla vad som står i avhandlingen också)
93 Socialstyrelsens rapport ”Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården”, 2004. Siffrorna gäller 2002.
95 Webbplatsen för Stockholms läns landsting, text med rubriken ”Könsskillnader i läkemedelsanvändning”, senast uppdaterad den 1 november 2010
96 Pressinformation från Medicinskt kunskapscentrum SLL, ”Män och kvinnor får inte samma behandling”, www.mynewsdesk.se, 22 december 2010
97 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se referens 90, 98, 100)
98 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se referens 90, 97, 100)
99 Artikel ”Vården missar deprimerade män”, Dagens Nyheter, 1 mars 2010
100 Artikel ”Genusperspektiv kan göra alla till vinnare”, Forskning & Medicin, 27 mars 2007 (Se referens 90, 97, 98)
101 Artikel ”Riksstämman: Kvinnor får fler läkemedel än män även i hög ålder”, www.janusinfo.se, 27 november 2009
102 Artikel ”Män måste vänta på cancerbesked”, webbplatsen för Sveriges Radio P4 Jönköping, 26 januari 2010
103Artikel ”Kvinnor och högutbildade fick bättre vård i epilepsi”, Dagens Medicin, 26 januari 2010
104”Tid till vård”, rapport från Sveriges kommuner och landsting, 2007
105 Artikel ”KBT-terapi går framförallt till kvinnor”, SVT Rapport webbplats, 5 april 2010
106 Artikel ”Här är vårdcentralen som lägger all sin fokus på kvinnorna”, Expressen 23 september 2010– 88 –
107 Artikel ”Kolmården: Journalgranskning gav oväntade insikter”, www.jamstall.nu
108 Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
109 Siffror erhållna från Cancerfonden
110 Artikel ”Men lose out in battle for cancer cash”, TimesOnline, 16 oktober 2005
111Artikel ”Breast cancer receives much more research funding, publicity than prostate cancer despite similar number of victims”, The Daily Daller, 5 oktober 2010
112 ”Dödsorsaker 2009”, Socialstyrelsen
