Vem behöver feminism?

Via feministbiblioteket fick jag idag nys om bloggen Who needs feminism? där människor får skicka in och bidra med sina egna personliga anledningar till varför de är feminister.

Jag tänker att det kan vara nyttig läsning, både för feminister och icke-feminister, att få ta del av de många olika anledningar som finns till varför feminister (fortfarande) tycker att feminism är en relevant term att använda sig av, i ett vidare perspektiv än det strikt svenska.

Mina favoriter hittills är

I need feminism because today 150 girls were poisoned in Afghanistan for daring to go to school.

 

I need feminism because I want to have a career and be there for my children and that SHOULDN’T BE SO DIFFICULT.

 

[I need feminism because] When I complained about male customers harassing me at work, my boss told me, “Suck it up. Your feminist bullshit is bad for business.”

 

I’m a guy and I need feminism… Because I’m not a fucking idiot. Men are people. Women are people.

 

I need feminism because activities and behaviors do not need genders.

 

[I need feminism because] I’m expected to only wear certain clothes,

only love certain people,

only hold certain jobs,

and only like certain things

becuase of my penis.

Jag gillar det här. Jag gillar när feminism handlar om självupplevda händelser och åsikter och inte enbart om teorier och generaliseringar. Det är mer sånt här vi behöver: en salig blandning av allt det som handlar om könade normer och förtryck (i sin vidaste betydelse). Vi kan behöva lite större perspektiv, lite mer av personliga erfarenheter, lite mer av att det personliga är politiskt. Och mycket av det kokar ner till ”Feminism is the radical notion that women are people”.

Jag vet att en del av er läsare inte alls skriver under på ordet ”feminism”, så låt mig utvidga frågan:

Varför jämställdhet? Vad är jämställdhet och vad är drömscenariot? (Även globalt.)

Berätta för mig.

facebooktwitterpinterestmailfacebooktwitterpinterestmail

flattr this!

100 Responses to Vem behöver feminism?

  1. Hannah!

    ”I need feminism because today 150 girls were poisoned in Afghanistan for daring to go to school.”

    Så enligt dig är det enbart de som är femnister som upprörs över detta? Alla andra människor i hela världen tycker att det är helt OK att kvinnor mördas i Afganistan för att de går till skolan?

    ”I need feminism because I want to have a career and be there for my children and that SHOULDN’T BE SO DIFFICULT.”

    Så enligt dig så vill alla andra människor att kvinnor inte ska få göra karriär eller ta hand om sina barn? Eller är de bara en allmän beklagan över att man som människa faktiskt behöver göra prioriteringar i livet? Att dygnet bara har 24 timmar och man själv måste ta ansvar för att planera dessa på det sätt som är bäst för en själv? Varför anser femnister att just kvinnor inte skulle behöva göra det?

    Själv får jag bilden av en bortskämd ungdom som plötsligt släppts ut i det riktiga livet när jag läser den här typen av kommentarer. En söndercurlad person som förväntar sig att pappa och mamma ska göra allt åt dem och som förväntar sig att få allt den pekar på. Nu är det bara pappa staten som förväntas fixa det istället. Men att ta personligt ansvar för sitt eget liv är däremot inte att tänka på.

    ”[I need feminism because] When I complained about male customers harassing me at work, my boss told me, “Suck it up. Your feminist bullshit is bad for business.””

    Återigen en person som inte kan skilja på person och kollektiv. Så länge man befinner sig i en miljö med olika människor så kommer man då och då hamna i situationer som man själv inte upplever som speciellt positiva. Alla människor är olika och agerar också olika (trots alla ”normer”). Du kan vara ganska säker på att det finns lika många som upplevt att du har ”kränkt” de som att du upplever att någon ”kränkt” dig. Säg ifrån när någon går över din gräns! Och se till att bli lite mer tolerant mot andra människor.

    Det enda sättet att eliminera detta från samhällstoppens sida är annars att införa ännu striktare ”normer” och att göra alla individer mer lika varandra. Social ingenjörskonst alltså. Eliminering av alla som är olika (Gulag, Treblinka, etc.) och hjärntvätt av alla övriga. = ”Vi gillar INTE olika”

    ”I’m a guy and I need feminism… Because I’m not a fucking idiot. Men are people. Women are people.”

    En riktig floskel. Så enbart feminister anser att både män och kvinnor är människor?

    ”I need feminism because activities and behaviors do not need genders.”

    Och ändå är det just feminister som fokuserar mer på kön än någon annan politisk grupp i samhället. Ändå är det femnister som inget annat gör än räknar bilder på män respektive kvinnor i tidningarna och i andra sammanhang. Ändå är det just feminister som är enormt fokuserade på att se först till könet och i andra hand till människan bakom könet. It just doesn’t add up…

    ”[I need feminism because] I’m expected to only wear certain clothes,
    only love certain people,
    only hold certain jobs,
    and only like certain things
    becuase of my penis.”

    Återigen svårigheten att se skillnad mellan de val som en majoritet gör och vad man får göra för val. Det finns mycket färre gula, oranga och gröna bilar än vad det finns vita, silverfärgade, grå, svarta och t.o.m. röda. Är de gula, oranga och gröna bilarna då ”diskriminerade”? Är det ”inte tillåtet” att välja de färgerna? Är det ”förtryckande normer” som gör att det finns färre gula, oranga och gröna bilar? Borde staten ”kvotera” in fler gula, oranga och gröna bilar? Så att de blir lika många som de vita, silverfärgade, gråa, svarta och röda?

    Eller ska folk sluta vara så förbannat bortskämda och börja lära sig att livet inte är en räkmacka. Att man själv måste ta ansvar för sina val och börja tänka själva. Att inse att det SJÄLVKLART är behäftat med lite mer svårigheter att göra ett val som inte är det allra vanligaste i samhället. Men det är faktiskt inte förbjudet att böra rosa klänning som kille eller att utbilda sig till förskolelärare. Just go ahead!

    Så länge man fokuserar mer på debatten om ”normer” och ”förtryck” än att faktiskt börja ”bryta” mot de ”normer” man är så upprörd övervså kommer inget hända. Varför som Gudrun Schyman åka runt på bolagsstämmor och gnälla över kvinnorepresentationen i börsbolagens styrelser istället för att själv samla ihop ett antal kvinnor och starta ett eget börsbolag? Det finns inte några som helst hinder för (feministiska) kvinnor att starta fler börsbolag och att där välja in alla de kompetenta kvinnliga ledarna som man hävdar finns. Men istället spenderar man all tid åt att gnäll istället för att agera! Varför?

    • Jag vet inte ens vart jag ska börja.
      Nej, jag anser inte att feminismen har ensamrätt på de här åsikterna. Om jag skulle säga att jag var miljöpartist, skulle du då säga ”Jasså! Så du tycker inte att moderaterna är för demokrati!?”. ¨
      Nej väl?

      ”Så enligt dig vill alla människor”… sluta nu. Du är ju smart. Använd det till något annat än att medvetet läsa mig fel. Det leder ju inte till något annat än att jag ska behöva säga ”nej, det var inte alls det jag sa”. Den här cirkeln av evigt tjöt om vad feminism är eller inte är – börjar den inte bli tröttsam nu?

      Jag är däremot intresserad av att höra vad ditt drömscenarie är. Vad arbetar du FÖR?

      • Hannah!

        Jag förstår att du blir trött, precis på samma sätt blir jag trött av alla floskler om varför feminism behövs. Vissa som inte alls har specifikt med femnism att göra, andra som bara handlar om att avsäga sig sitt eget ansvar eller att andra ska anpassa sig efter just dem.

        Jag vill ha ett samhälle där staten ska hålla fingrarna borta från så mycket som möjligt. Där staten enbart sätter de grundläggande reglern och erbjuda en grundläggande bas för alla medborgare (elementär skola, vård, omsorg samt skydd). Där individer inte hamnar i en beroendesituation till staten. Sedan ska folk få göra som de vill (så länge det inte direkt skadar någon annan) och också ta ansvar för sina egna val.

        Kort sagt vill jag se en kraftigt minskad stat och en kraftigt minskad ”peta i människors vardag”-attityd från statens sida. Alla är inte lika och alla gör inte samma livsval. Regler och lagar ska inte förbjuda eller förhindra personer som inte lever enligt standardmall 1A.

        Varför ska t.ex. inte en person som inte vill ha barn och som älskar sitt jobb inte få ta ett jobb som innebär en avtalad 50 timmars arbetsvecka och på så sätt få 25 procent högre lön än personen som har samma jobb med 40 timmars arbetsvecka?

  2. jämställdhet för att barnen ska få en bra chans i livet, på samma villkor som alla andra. för att så få saker som möjligt ska kunna diskriminera dem. Ur ett större perspektiv så tror jag att världen blir en bättre plats att leva på utan diskriminering. Jag anser att alla människor är lika värda, så därför är jämställdhet viktigt för mig.

  3. Fastnar vid ett av citaten:
    ”I need feminism because I want to have a career and be there for my children and that SHOULDN’T BE SO DIFFICULT.”

    Och där kan jag väl säga att det är väl ofta jag anser att karriärister bland män kanske inte alltid är där för barnen. Vem minns inte Carl Bildts ord om ”kvalitetstid” med barnen? Att ha karriär kan betyda mycket jobb på väldigt många tider. Det kan vara telefonsamtal på kvällar och helger och även på semestern. Så till viss del så kan jag väl säga att det i många fall är en omöjlig ekvation att ha en karriär och vara där för barnen. Det viktiga är väl att man ser till att det finns en fungerande situation för barnen i vilket fall.

    Sen är det väl frågan vad man menar med ”karriär” om man menar att man ska kunna jobba full tid så tycker jag väl i Sverige inte att det är ett stort problem med barnomsorg. Men vill man bli ansvarig chef eller driva eget eller något sådant så kommer det vara svårare.

    • ”Karriär” i mina öron är enbart ”ha ett fulltidsjobb”. Det är där den springande punkten är för mig – att jag och min make bägge ska kunna ha fulltidsjobb och ändå kunna ta hand om våra barn. Vi eftersöker en flexibilitet hos samhället kring 1. vad fulltid betyder, 2. när den ska utföras och 3. vad man ska få betalt för en fulltidstjänst som lägst.

      Det borde inte bara så svårt.

      • Hannah!

        Varför ska man överhuvudtaget tala om ”fulltid”? Beroende på livssituation och livsval så betyder det antagligen olika för olika individer. Om man valt att inte skaffa barn och är väldigt intresserad av sitt jobb så kanske fulltid betyder 50 eller t.o.m. 60 timmar i veckan. Om man har småbarn kanske det innebär 30 timmar i veckan. Om man är passionerat intresserad av fågelskådning och lägger hela sin fritid på det så kanska man också prioriterar ner jobbet för att få mer tid att titta på fåglar. Så varför överhuvudtaget tala om ”fulltid”? Varför ska staten lägga sig i det?

        Frågor om när arbetstiden ska förläggas och vad man ska få betalt är ju en förhandlingsfråga. Arbetstagare kan stärka sin röst genom att sluta sig samman i fackföreningar och det är precis det den svenska modellen bygger på. Se till att engagera er mer i facken och att facken återtar den starka roll de tidigare haft med fokus på just arbetstid, löner och arbetarskydd. Men förutsätt inte att alla har samma definition på fulltid.

      • Ok, och då kan jag säga att i mitt Sverige så är det inte så svårt. De flesta kvinnor jag känner har jobb (en del också ett jobb som innebär resor och sådant, vilket kräver en del mer pusslande från den förälder som som då är hemma under den tiden). Sen känner jag en del som VALT att arbeta deltid (både kvinnor och män faktiskt numer) – faktum är väl att jag nu i år själv tillhör denna skara och är glad att det är möjligt.

        Nu vet jag inte hur det är på det stället den personen kommer från. Och jag är medveten om att det är feminismen som vi har att tacka för att det inte ses som märkligt att kvinnor jobbar (och kanske världskriget om man ska vara krass då det var under den tiden som män var ute och slogs som man i dessa länder började ta in kvinnor som arbetare istället).

  4. Jag engagerar mig för jämställdhet för jag är så sjukt less på alla instängande könsroller. Utifrån ett rent jag-perspektiv så tycker jag att jag drabbas enormt mycket av det hela. Den skeva mansrollen och hur jag förväntas vara, se ut och bete mig, begränsar mitt liv något enormt, och jag anser ändå att jag är någotsånär ”välanpassad” efter den. Så alla vars könsroller träffar ännu mindre än för mig måste lida ÄNNU mer än vad jag gör av det hela.
    För mig handlar det inte riktigt om sakfrågorna, även om de såklart också är viktiga, utan om hela grejen. Jag vill få vara den jag vill vara oavsett kön, utan att kritiseras, ifrågasättas eller drabbas för det, och jag vill att alla andra också ska få det. Jag vill ta bort omgivningens påverkan, och jag känner mig oerhört kränkt och som att min integritet krossats av att jag fått värderingar av vad det innebär att vara man som jag internaliserat. Den sociala omgivningen och samhället har varit och fingrat i mitt huvud och påverkat mina känslor, vilket svider. Jag förstår att det är ett nödvändigt ont i många fall, men att det ska ske på grund av något så otroligt arbiträrt som kön är enormt kränkande.
    Så, jag behöver feminism för att jag är förbannad och vill ha rättvisa, både för mig och för andra.

  5. Vem behöver feminism? Ingen :)

    (förutom dom som behöver ett skäl att skapa sig ett namn i media och politik, ‘vi vanliga’ folk behöver något som vi gemensamt kan identifiera oss med oberoende av kön, ras och klass som vi kan jobba med mot ett mera jämställd samhälle)

    • Jag behöver feminism för det finns inget annat begrepp tillgängligt för de som vill arbeta med könade maktfrågor ur ett annat perspektiv än det liberalistiska.

  6. Hannah:

    Den där bloggen låter ju vilka stollar som helst kalla sig feminister. Min slutsats är att feminister i sig kan man inte ha någon åsikt om. Närhelst någon vill klaga på män/världen så tjänar de på att baka in klagomålet i feminism.

    ”I need feminism because every male I have ever befriended has made sexual advances towards me. I need feminism because many of them then told me they could no longer be my friend after I refused to reciprocate their feelings.”

    Och vad har feminism med det att göra? Att killar har svårt att vara vänner med kvinnor de vill ligga med vad kan feminism göra åt det?

    ”I need feminism because I feel obligated to accept the offer of a date if a man helps me with something.”

    Här ser jag ännu mindre koppling med feminism. Det är väl bara att säga hon inte behöver hjälp och göra allting själv?

    När jag gör mitt bästa för att selektera i texterna och inte klistra samman dålig feminism med bra feminism är det märkligt att se det är just vad den här bloggen gör i omvänd ordning: Ökar antalet inlägg och besökare genom att acceptera rena stollerier.

    • Fast jag tolkar det som att personen menar att feminismen kan hjälpa till att få män att ändra inställning. Typ om alla var feminister skulle ingen man ofreda en kvinna sexuellt och män skulle inte automatiskt tänka ”DET ÄR EN KVINNA SÅ DÅ MÅSTE VI DEJTA” när han ska hjälpa en kompis med en sak. Feminismen vill ju (generellt) att alla ska se varann som individer, inte i första hand som ett kön.

      • MaySaintMary:

        ”Fast jag tolkar det som att personen menar att feminismen kan hjälpa till att få män att ändra inställning.”

        Ja det gjorde jag också. Den åsikten är extremt nedvärderande mot manliga könet. Låt mig punkta upp några av problemen.

        * Alla män är inte likadana
        * Testa att vända på det. Män som tror att kvinnors sexualitet inte är en fråga om hormoner utan om du inte vill ligga med mig har du ”taskig inställning” och det skall Maskulismen fixa!

        ”Typ om alla var feminister skulle ingen man ofreda en kvinna sexuellt”

        *Alla män är inte likadana
        * Hon sade aldrig hon hade utsatts för ofredande. Hon sade de gjorde sexuella närmanden och blev besvikna när hon sade nej
        * De flesta män begår inte brottet ofredande, en man som inte ofredat någon kvinna kan inte sluta ofreda kvinnor – Han måste isåfall först begå brottet innan han kan sluta med det och bli typ… Hugo Schwyzer

        ”och män skulle inte automatiskt tänka “DET ÄR EN KVINNA SÅ DÅ MÅSTE VI DEJTA” när han ska hjälpa en kompis med en sak.”

        * Om han vill dejta så var kvinnan han hjälpte ingen kompis.
        * Hur mycket män ”måste” dejta hänger på hur många chanser de får. Dvs på hur många chanser kvinnor ger män att dejta. Om mannen har taskigt med chanser så kommer hans sexuella behov vara större än hans behov av kvinnliga ”kompisar” Hormoner är inte nåt bara kvinnor har.

        ”Feminismen vill ju (generellt) att alla ska se varann som individer, inte i första hand som ett kön.”

        * Det där betyder ingenting för mig. Det är bara ordlekar som verkar komma från J-P Sartre. Individer är människor och människor består av män och kvinnor. Vi är varken i första hand individer eller kön vi är alltid bäggedera.

      • Jag upplever det rakt av såhär:

        Det är sorgligt att män och kvinnor inte kan vara vänner utan att den sexuella attraktionen ska innebära att om den ena inte uppskattar den andres invitation till sexuellt umgänge så kan de inte vara vänner mer.

        Det är sorgligt att män och kvinnor aldrig kan vara vänner utan att mannen som låtsades vara vän ska avbryta vänskapen för att kvinnan inte vill ligga.

        Det är sorgligt att sex är allt som får lov att existera mellan kön och inget däremellan.

      • Hannah!

        Du får väl uppfinna den där konstgjorda livmodern som det talas om då och då. När män kan skaffa barn helt utan inblandning av kvinnor så kanske de även kan vara vänner med kvinnor utan att sex ska vara en issue? Eller så kanske de vänder ryggen helt till kvinnor och enbart umgås med män (och deras barn)?

      • Rätta mig om jag har fel, men det är knappast att skaffa barn som är den vanligaste orsaken till att folk har sex med varandra.

      • Hannah:

        Ärligt talat det där ”vi kan inte vara vänner” är bara nonsens. Vill en kvinna verkligen vara vän med en man är det bara att fixa ihop honom med en (eller flera) av sina snygga/lättfotade tjejkompisar så är saken biff. Hans sexbehov är stillat, hon har satt värde på honom som man och hon har visat hon inte är intresserad.

        När en tjejkompis INTE försöker hooka honom med sina snygga tjejkompisar är den mest logiska förklaringen i killens huvud att hon vill ha honom för sig själv. Det finns såklart ett till alternativ men som sagt om hon tänker i sådana banor är det ingen vänskap öht.

        En kvinna behöver alltså inte dejta en man för att vara vän med honom men hon måste betrakta honom som godkänd för sina tjejkompisar. Man kan inte se ner på en man ”som man” och tro man kan vara hans vän. Vad skulle det vara för vänskap?

      • Jag har nästan bara manliga vänner, det fungerar jättebra att vara bara vänner.. förutom att kvinnor tokar in en ”dold sexuell/emotionell agenda” och behandlar mig efter den tolkningen.

      • Jag upplever det å andra sidan så här…

        Det är sorgligt att att män inte kan få chansen att bedömas som individer av kvinnor i sexuella avseenden utan istället måste ta vägen via någon sorts vänskapsrelation för att inte bara ignoreras.

        Det är sorgligt att så stor del av förväntningarna läggs på män i sexuella sammanhang.

        Det är sorgligt att intresse för sex från mäns sida betraktas som något fult.

    • Du har en väldigt bra poäng. Ett stort problem för feminismen, som jag ser det, är att ordet mer eller mindre ”kidnappas” av folk som vill använda den för att sprida hat mot män. Det skadar ju dels män som drabbas av hatet, men också de ”sanna feministerna” (eller hur en nu borde uttrycka det). Jag definierar mig själv som feminist, och känner ofta att ordet behöver återerövras från de hatande idioterna så att det kan börja betyda något positivt igen.
      Sen tror jag meningen här var väl något som skulle vara peppande och trevligt för folk att säga sitt, och det var allt jag såg först. Men du gav mig en bra tankeställare =)

  7. Aktivarum:

    True dat, sjukt många människor som hijackar en ideologi för att rationalisera egna svagheter och låta kollektivet göra jobbet åt dem. Som det där med dejten – instället för att bete sig som en vuxen och säga som det är, lämpar man över det på en kollektiv rörelse för att förändra samhället.

    • Det är väl varken konstigt eller värt att se ner på att folk som inte klarar av att ta hand om sig själv önskar att omgivningen kunde hjälpa till.

      • Fast här handlar det inte om att få hjälp, här handlar det om att hijacka en rörelse (säg feminism) för att få hjälp mina sina egna små bekymmer. Klarar man inte en sån här grej finns terapi, i det här fallet behövs ingen feminism. Feminismen har betydligt viktigare saker på sin agenda än att lösa den här personens problem.

        Och jag kan låta kallhjärtad här, men faktum är att vårt samhälle är designat för de som kan ta den här typen av ansvar och jag förväntar mig faktiskt att folk ska ha lite (ursäkta uttrycket) stake och jävlar anamma. Har man inte det finns det RIKTIG hjälp. Men kom inte och säg att feminismen behövs för att DU inte orkar säga ifrån. Ditt problem att lösa.

      • Fast här handlar det inte om att få hjälp, här handlar det om att hijacka en rörelse (säg feminism) för att få hjälp mina sina egna små bekymmer. Klarar man inte en sån här grej finns terapi, i det här fallet behövs ingen feminism. Feminismen har betydligt viktigare saker på sin agenda än att lösa den här personens problem.

        Hon anser troligen att feminism är hennes, och andra som hon (för jag tror inte hon skulle ropa på feminismen om hon trodde att det var hennes högst personliga problem det handlade om), bästa chans för att få en permanent lösning. Och att feminismen, när den är klar, kommer att ha löst även hennes problem.

        Hade hon hållt med dig om att hon individuellt borde skaffa psykolog (eller vad du nu anser hon borde ta hjälp av istället) så hade hon troligen inte satt sitt hopp till feminismen.

        Och jag kan låta kallhjärtad här, men faktum är att vårt samhälle är designat för de som kan ta den här typen av ansvar och jag förväntar mig faktiskt att folk ska ha lite (ursäkta uttrycket) stake och jävlar anamma.

        Det är väl inte hennes fel att samhället är feldesignat (ett system som utgår ifrån hur människor borde vara snarare än hur de är är feldesignat). Eller att hon inte har den kombination av gener och uppfostran som krävs för att ha stake och jävlar anamma.

  8. Att jag är en stark förespråkare för jämställdhet är bara en konsekvens av ett större mindset för mig: Att sexuell, mental och social frigörelse hör till våra största angelägenheter. Alla människor skall kunna göra det som de med sitt rationella sinne upplever som lämpligast för tillfredsställelsen av sina egna behov, utan att kränka andra människors rättigheter. Detta skall inte bara vara lagligt, det skall aktivt uppmuntras.

    I det här snåret av normer, förväntningar, flockmentalitet, Nietzschianska präster och Nietzscheanska övermänniskor är exempelvis könsroller och könsdiskriminering bara en bit av de problem som behöver lösas. Men av någon anledning (troligen människans naturliga och vår kulturs könsfixering) känns just jämställdheten kul att diskutera.

    De flesta människor hör

    • ”De flesta människor hör ”

      Och sedan tog det slut? Missade du att skriva resten eller att ta bort det sista?

      • (Och jag frågar av genuin nyfikenhet – du kanske hade tänkt skriva något jätteintressant som du glömde bort.)

      • Tror jag missade att ta bort det sista och eftersom jag inte kommer ihåg vad som stod där var det troligen inget viktigt XD

  9. Sak jag tycker är roligt: Jag frågade vad erat drömscenario var, och ni svarar mig med att beskriva varför den där sidan i fråga inte beskriver feminism?

    Har ni inget drömscenario? Är ni enbart anti (feminism)?

    (Yepp, jag provocerar, det får jag lov till).

    • Jag skulle bli feminist om feminismen på något sätt kunde ta bort orättvisan att män går ner i vikt mycket fortare än kvinnor! :)

      Mitt drömscenario är att man ser människor som människor. Jag har varit vän med killar. Jag har ibland varit intresserad av dessa vänner själv. Kanske egentligen inte på riktigt – men bara varit nyfiken. Så det är svårt att säga att det bara är män som suddar gränserna.

      Jag pratade med en tjej som beklagade sig över att ingen lyssnade på henne för att hon är tjej. Hon kunde sitta vid ett bord och komma med ett förslag, men ingen lyssnade och sen efter ett tag så säger någon annan samma sak och plötsligt ses det som ett bra förslag. Jag förstår att det är jobbigt. Men grejen är att jag själv ALDRIG har märkt av det. Jag har märkt av att folk inte hört vad jag säger, men har jag då påkallat uppmärksamheten så är det inget problem. Men jag har pratat med denna tjej en del och ibland så märker jag själv att jag tappar koncentrationen när hon pratar. Det är så omständigt och långrandigt och man har tappat fokus innan hon pratat till punkt. Jag har märkt samma sak hos vissa män. Så frågan är, är problemet att hon är tjej eller hur hon uttrycker sig? Det är självklart ett enkelt sätt att skylla på patriarkatet så slipper man arbeta med sig själv i dessa lägen. Men frågan är om det är ett konstruktivt sätt?

      • Min erfarenhet är det direkt motsatta än den tjej du skriver om, både privat och i arbetslivet. Jag upplever att jag lättare får uppmärksamhet och blir mer lyssnad på. Jag har tolkat det som att man uppskattar ”kvinnlig fägring i gänget” när där äntligen är en tjej som vill ta plats bland ”oss grabbar”.

        Vems erfarenhet är ”den rätta”? Vilken erfarenhet ska vi göra åtgärder utifrån?

      • Jag tror att olikheterna i erfarenheter beror på att dels varierar inställningen bland lyssnarna, men också för att talarna och kontexterna är olika. En person som t ex anses vara väldigt smart eller så blir säkert lyssnad på, oavsett kön. Det det handlar om är snarare att det finns vissa tendenser till att män oftare lyssnas på än kvinnor, när alla andra faktorer är ”bortskalade”. Tror inte någon menar att kön är den enda avgörande faktorn. Sen behöver en såklart inte tro på det här, men jag upplever i alla fall att det ser ut så här. Jag kan förstås inte uttala mig om andras upplevelser, men jag som läses som man upplever definitivt att folk lyssnar mer på mig än på tjejer som är både smartare och mer vältaliga än vad jag är.

      • Vi ser samma ”strukturer”:) Vad beror dessa på?

        Jag menar att svaret inte ligger talarens kön i sig, utan att vi på gruppnivå har lite olika språk. Jag har skrivit om ”marsianska” och ”venusianska” här

        Trollan skrev:
        Det är så omständigt och långrandigt och man har tappat fokus innan hon pratat till punkt

        Som jag tolkar det, så har denna tjej en extremvariant av venusianska.

        Jag skriver i inlägget jag tidigare länkade till så här: ”Jag har full förståelse för om språk och jargon på Mars kan upplevas burdus för den som har och/eller är van vid en annan. Personligen kan jag säg att ”kvinnans sätt” för mig kan vara ”lite dryg”. ”

        Då blir man inte lyssnad på, även om man är ”vältalig” och även om det inte är en extremvariant, så är det lättare för mig att bli lyssnad i grupper med män om jag använder ”deras språk”(mitt naturliga språk räcker dock då jag ligger mycket nära ”marsianska”)

        Jag har tidigare pratat om kommunikationsproblem mellan könen och att vi ofta talar förbi varandra.

        Hade vi haft en genusvetenskap värd namnet vetenskap, hade dom satt fingret på detta dilemma. Jag har mängder tankar och ideer om vad samhället borde satsa på för arbete mot jämställdhet och faktiskt bredare än jämställdhet, tex. inom område kommunikation.

      • Men genusvetenskapen har ju satt fingret på det här och kommit med en förklaring:
        Vi talar olika för att vi i hög grad uppfostras olika. När män och kvinnor behandlas på olika sätt så blir de ju också olika. Det här är förstås att vänta sig när det kommer till individer, men när det kommer till grupper som behandlas olika från varandra, men relativt likt inom gruppen, så skapas det ju också skillnader mellan gruppen.
        ”Kvinno-” respektive ”mansbeteenden” skapas helt enkelt i sociala kontexter, vilket också är anledningen till att vi ser en så enorm skillnad mellan individer i grupperna. Ifall du är nyfiken på att läsa mer om hur det här skapandet av jaget och inlärningen går till så kan jag rekommendera utvecklingsteoretikern Leo Vygotskij, men i kort går hans teorier ut på att människan lär sig och tar del i en kultur främst genom social interaktion. Social konstruktivism, underbar teori <3
        Sen är det förstås inte alla genusvetare som tycker att lösningen är att få bort könsrollerna, men de har ju ändå satt fingret på problemet.
        Och jodå, genusvetenskapen är definitivt värt namnet vetenskap. Det är forskning som bedrivs vetenskapligt, helt enkelt, och den är lika vetenskaplig som exempelvis sociologin eller psykologin. Sen pysslar de inte med hård data i samma utsträckning som naturvetare och statistiker, men det gör i princip inga humanistiska eller samhällsvetenskapliga discipliner.

        Vad problematisera kvinnorollen, som du skrev om i ett av inläggen, beträffar så har det gjorts och görs oerhört mycket. Det hela gick faktiskt så långt att det inom feminismen började anses väldigt fel med allt traditionellt kvinnligt, det var helt enkelt så benhårt ifrågasatt. Sedan tredje vågen ungefär började folk däremot mer tänka att det är dumt att utmåla stereotypt kvinnliga uttrycksformer som fel, just för att det är viktigt att folk får se ut och vara hur de vill, och att de riskerade att skapa en ny kvinnoroll vilket inte skulle lösa problemet.

        Till sist är jag nyfiken på att höra vad du tycker. Jag är kille, men jag talar överlag inte "marsianska", och större delen av allt det här typiskt "manliga" beteendet är helt främmande för mig. Hur förklarar du en sådan företeelse? =)
        (Ber om ursäkt ifall det här verkar som att jag försöker "sätta dit dig", det är inte min avsikt, utan jag är genuint nyfiken på ifall vi tänker liknande här eller inte, och om inte så hur du i så fall tänker ^^)

      • Genusvetenskapen har kommit fram till det ja. Men det är jepordyforskning. Vi har svaret ”Det beror på att vi uppfostras olika, vad är frågan?”

        För hör och häpna, Jag är uppfostrad som en flicka!
        Likväl var kvinno-kommunikation mission impossible för mig. Jag försökte, jag försökte så mycket.. att vara kvinna på ”rätt” sätt.
        Jag har två systrar som inte har motsvarande problem. Vi är uppväxta i samma hem, nära i tid.

        Varför var det helt omöjligt för mig, men inte mina systrar om det beror på könssocialisering?

        Anomali är inget genusvetenskapen bryr sig om… för dom har svaret.

      • Jeopardyforskning… bra term. :)

        Problemet är väl lite att genusvetenskapen är långt ifrån det enda vetenskapliga området som har problem med jeopardyforskning (all genusvetenskap har inte det problemet, by the way). Den ”alternativa” forskning jag stött på på området genus har ju ofta haft samma problem (”det är biologiska skillnader mellan könet! Vänta, vad var frågan?”). Det jag sett om evolutionspsykologi verkar också rätt bra på sånt (”Evolutionen har skapat biologiska skillnader! Vänta, vad var frågan?”).

        Det finns bra och dålig forskning överallt så det är viktigt att även vara kritisk mot den egna forskningen, oavsett vad man tror på.

      • Jag har gått och tänkt på ditt svar.. för jag upplevde lite att vi pratar förbi varandra, så jag ska försöka förtydliga mig.

        Vi tänker oss genusvetenskapen som en box med teorier. Nu vänder vi upp och ner på den så alla könmaktsteorier ramlar ur och så fyller vi boxen med bara evolutionsteorier.

        Då hade min kritik varit identisk. Det hade också varit jepordyforskning. Min kritik handlar om att man använder EN teori(eller en hög ”släkt”-teorier) sen appliceras forskningsresultatet i samhället. Sociala fenomen ska aldrig förklaras med en ursprungspunkt, då kommer man komma fram till felaktiga slutsatser.

        Jag vill alltså ha vetenskapsdisciplin som hanterar dessa frågor, men ur olika perspektiv, dvs att evolutionsteorier, könsmaktsteorier, avvikelseteorier, neurobiologiska teorier mm. mm. vävs ihop till en förståelse för kön. Ett perspektiv ger inte mer än ett svar. Om svaret är ”det rätta” vet man först om alla(eller många) perspektiv ger samma svar.

        Blev det mer begripligt nu?

      • Men, att en har en hypotes är ju knappast negativt, utan det är ju väldigt vanligt?
        Vidare talar du om genusvetenskap som om det är en samlad grupp där forskning bedrivs på ett specifikt sätt. Det är det inte, utan precis som med alla andra discipliner så finns det både bra och dåliga forskare vars metoder både kan hyllas och sågas. Att säga att ”genusvetenskapen är så här” är att översimplifiera det hela och kräva att hela disciplinen ska dömas baserat på dess uslaste forskare. Hade vi krävt det här av andra discipliner så hade naturvetenskapen inte existerat idag.
        Det är också extremt få, om några alls, inom genusvetenskapen som förnekar att biologiska skillnader existerar alls. En väljer däremot att inte forska i dem, eftersom det är något som snarare bör göras av en biolog eller genetiker. Genusvetenskapen är ju en samhällsvetenskaplig disciplin, om de skulle försöka bedriva naturvetenskaplig forskning så vore det definitivt värt att kritisera.
        Slutligen så, precis som Übereil skriver, så gör folk ständigt samma misstag i annan forskning om kön, att män och kvinnor tänker helt olika och sedan letar de bara bevis som stöder det (trots att det finns massor av exempel på undantag där med). Tesen ”män och kvinnor tänker olika” är precis lika oneutral som tesen ”män och kvinnor tänker lika” är. Varför ska genusvetenskapen tvingas till eftergifter som de andra inte behöver?

        Men, det är ju genom social påverkan anomali just förklaras. Jag upplever det precis tvärtom, att bioligisterna totalskiter i anomalier. Jag, som inte är traditionellt ”manlig” och som i alla de här listor på manliga respektive kvinnliga egenskaper alltid känner igen mig enormt mycket mer i de kvinnliga egenskaperna, förklaras ju som ”ett undantag”, ”ett misstag” eller som att det är något fel på mig. Där kan vi snacka inacceptans mot anomalier. Inom en socialkonstruktivistisk approach så förklaras det hela istället med att skapandet av mitt jag skett på ett sätt, för de som inte är som jag har det skett på ett annat sätt (för att förenkla det hela enormt). Det är mindre värderande, helt enkelt.

        Bara för att du och dina systrar växt upp under liknande omständigheter så innebär det ju inte att ni utsätts för samma påverkan. Dels finns det aspekter med att föräldrar alltid behandlar sina barn lite olika, och alla människor verkar ju i lite olika sociala kontexter. Jag vet inte hur ditt liv har sett ut så jag kan inte peka på hur det blivit som det blivit, och även om jag vetat exakt hur det sett ut skulle jag inte kunna göra det ändå eftersom det helt enkelt är för många faktorer att räkna in. Men vi är summan av all påverkan på oss, som också varierar utifrån våra gener (en lång person behandlas och påverkas av världen annorlunda än en kort person, t ex). Sen kommer också rent biologiska aspekter in och petar där med.

        Men nej, genusvetenskapen bryr sig visst om anomali. Däremot så är teoribildningen överlag mer inriktad på grupp snarare än på individ. Det är dock inget negativt, annars måste vi helt avskriva discipliner som statistik, statsvetenskap och sociologi med.

        Nu kanske jag missförstod ditt blogginlägg (jag är bakis och rätt trött), men där låter det ju som att testosteron och liknande är den stora påverkan. Men jag har, av min kroppsbyggnad, mitt röstläge, hårväxt och liknande att döma, ganska mycket testosteron, vilket då borde innebära att jag skulle vara en relativt maskulin person också. Men det är jag inte.

        Du skriver ju själv att biologi inte är allt, och att könssocialisering spelar roll, så varför är du så anti genusvetenskapen, men inte biologin? Ingen av dem ger hela förklaringen, och inom bägge disciplinerna finns det idioter som låtsas som att de gör det. Skillnaden handlar ju bara om vad en väljer att titta närmare på.

      • Jag, som inte är traditionellt “manlig” och som i alla de här listor på manliga respektive kvinnliga egenskaper alltid känner igen mig enormt mycket mer i de kvinnliga egenskaperna, förklaras ju som “ett undantag”, “ett misstag” eller som att det är något fel på mig.

        Då har du inte läst:)
        Jag ”hittade mig själv” i den biologiska forskningen så mycket i detaljer att jag nästan började leta efter vart chipet, som dom använt för att forska på mig, var inopererat. Det var nästan lite läskigt att se sig själv i orden….

        Varför ska genusvetenskapen tvingas till eftergifter som de andra inte behöver?
        Absolut inte. Men den har en särställning idag som den inte ska ha.

        Men jag har, av min kroppsbyggnad, mitt röstläge, hårväxt och liknande att döma, ganska mycket testosteron, vilket då borde innebära att jag skulle vara en relativt maskulin person också. Men det är jag inte.
        Som jag fast omvänt.:) Jag är kvinnlig att se på, kort och späd med en ljus och späd röst.
        Där den biologiska forskningen står idag, så handlar om testosteronnivå under fosterstadie, som ger vårt ”inre biologiska kön”.

      • Haha, jo, jag måste erkänna att jag skummade det en aning. Jag skyller på studentcaféfest med tema Skottland dagen innan! Det blev mycket whiskey :p

        Ah, då får jag be om ursäkt. Jag kopplade ihop dig till andra antifeminister som brukar argumentera för att genusvetenskapen ska krossas helt och inte få förekomma. Det var slarvigt av mig o.0
        Jag vet inte om jag håller med om att genusvetenskapen har en särställning, men många politiker försökte, framför allt under 90-talet, att plocka poäng på att kasta pengar på allt som hade något med ”genus” i sig, och säga att de var feminister. Det var framför allt för att det var rätt populärt då, men de hade verkligen ingen koll på den feministiska teorin och inte på genusvetenskapen heller.
        För många av de beslut och satsningar som gjorts i feminismens namn tycker jag, som feminist, är helt snurriga och fruktansvärt ofeministiska =p

        Hmm, är det lite som könsidentitet? Alltså, som med transpersoner?

      • Jag är ledsen ifall jag låter lite aggressiv. Jag tycker inte det var så farligt själv, men jag tänkte att jag vill vara på den säkra sidan, för jag vill inte att du ska ta illa upp eller så.
        Även om jag nu inte håller med dig, särskilt inte om genusvetenskapen, så vill jag understryka att jag respekterar jag dig =)

        *Kram kram*

      • Gullig du är:)

        Jag är inte en person som tar illa vid. Jag förutsätter att vi alla är här för att vi bryr oss om våra medmänniskor och bara vill väl.

        Kram!

      • Till sist är jag nyfiken på att höra vad du tycker. Jag är kille, men jag talar överlag inte ”marsianska”, och större delen av allt det här typiskt ”manliga” beteendet är helt främmande för mig

        Som mig, fast tvärt om.:)
        Om du kollar på min blogg, så har jag beskrivit hur jag ser den forskning som är gjord. Det finns feminiserade män(män som åkt mot ”stad B”, det är ovanligt dock. Jag skulle gissa att det beror på att ditt ”maskuliniseringståg” inte tog dig till ”stad D”. Kanske är du och jag grannar i ”stad C”?

        Sen är biologi långt från allt. Könssocialisering är högst verklig process. Så att ni inte tror att jag är fanatisk.. jag menar att det är en mix, men om könssocialiseringen inte stämmer med personens biologi så kommer biologin ”segra efter en, för individen mycke, besvärlig match”.

      • Till sist är jag nyfiken på att höra vad du tycker. Jag är kille, men jag talar överlag inte ”marsianska”, och större delen av allt det här typiskt ”manliga” beteendet är helt främmande för mig. Hur förklarar du en sådan företeelse? =)

        Även om det handlar om biologiska skillnader så måste de inte vara absoluta för individen, dvs de kan och utgörs troligen mer av statistiska skillnader. Även biologiskt kön kan ibland avvika från den enkla modellen, trots att det styrs av generna.

    • Har ni inget drömscenario? Är ni enbart anti (feminism)?
      (Yepp, jag provocerar, det får jag lov till).

      Jag har inte hunnit.:P
      Först och främst vill jag som aktivarium att staten ska ta bort sina långa fingrar från människors privata val. Dom har inte där att göra, vi kan bestämma själv våra livsval.

      Jag vill att vi ska ha en könsneutral lag, jag vill ha bort all form av kvoterings-iver/räkmackor för (i huvudsak) kvinnor och diskriminering av (i huvudsak) män. Jag vill att demonisering av män och offergörandet av kvinnor upphör.
      Jag vill att samhället slutar upp att blunda för ”kvinnors våld mot män”, att man slutar se kvinnan som ”den goda”, männen som ”den onda” och att upplysningssidor angående partnervåld görs könsneutrala. Detta jobbar vi för aktivt genom en aktion du kan läsa om tex här.

      Jag vill arbeta för att minska den sociala bestraffning man får för avvikande val samt lära folk att förstå vad som sker(det är lättare att strunta i den om man förstår fenomenet). Vad gäller kön så är detta främst en inomgrupps-problematik. Det arbete görs genom att vi bli medvetna om vårt beteende. Därför vill jag att kvinnligt beteende och könsroll ska <del|problematiseras analyseras.
      Problemet är nämligen den sociala bestraffningen i sig, inte att valet är avvikande. Jag har skrivit ett gb-inlägg om detta hos Pelle, du finner det här

      Jag vill att vi ska överbrygga vad jag ser som kommunikationsproblematik mellan könen. Vi uttrycker oss som grupper lite olika. Det gör att vi ofta pratar förbi varandra. Jag har skrivit om detta här och här. Igen handlar det om ”medvetengöra” skillnaderna inte att fördöma de olika som bra eller dåligt. Jag tror själv att denna skillnad i sätt att prata är biologiskt då just detta med kommunikation var ett stort problem för mig som pojkflicka, jag kunde inte tala på ”rätt sätt”, eller riktigt förstå kvinnors språk bland grabbar har jag aldrig haft motsvarande problem. Jag har skrivit om detta. tex här och här

      Mitt drömscenarium: Att människor är verkligt fria individer att göra sina egna livsval, även när dessa är extremt ovanliga val och bara begränsas av lagens** gränser.

      **Där en del behöver åtgärdas och återställas. Vi ska inte ha offerlösa lagar som begränsar individer, inte heller special-lagar för ena könet och tuttinuttande med kvinnor. Vi är fan för bra för sånt!

      Jag vet inte om jag fick med allt jag har i hjärtat… detta är ett hastverk:P
      Den som vill veta mer får helt enkelt följa mitt arbete:)

      • Jag måste säga att jag är positivt överraskad hur mycket jag känner igen mina egna tankar i det du skriver. Och min egen bakgrund i ditt bloginlägg hos Pelle, som jag tyckte var mycket bra och läsvärt.

        Sånt gör det ju ytterst intressant att undersöka varför du väljer att kalla dig antifeminist och jag feminist.

      • Ler, va kul!

        Du skrev på ett tidigare kommentar till mig:
        ”Jag bara framhäver vikten av att våga utvärdera sig själv och se när man har fel. När man kommit till en radikalt annorlunda åsikt än alla andra är det extra viktigt, då det är ett tecken på att man antingen är exceptionellt bra eller har gjort exceptionellt fel.”

        Jag är varken exceptionellt bra eller har gjort exceptionellt fel. Jag har däremot exceptionellt annorlunda förutsättningar än majoriteten. Jag blev sjuk 1996. År 2000 sa min läkare ”lär dig leva med det. Du kommer bli lite bättre när fertiliteten avtar”.
        Min reaktion var ”Glöm det! Jag har just påbörjat min karriär!”

        Så jag skulle själv leta upp ett sätt att bli frisk på. Så jag började söka som en galning i endokrinologisk forskning. Jag hittade förklaringen, idag vet jag varför jag är sjuk, men tyvärr inget bot. Skönt att hitta förklaring iaf:)

        Jag hade redan innan jag började läsa stött på anomalier, på jobb upplevde jag att det var en fördel att vara kvinna i en mansdominerad miljö, men även min son ”ställde till” det för min feministiska övertygelse.
        Men i forskningen hittade jag andra förklaringsmodeller som kullkastade könsmaktordningsteorier. Nu blev anomalierna många, för många.

        Då satt jag en dag med en tidning i hand. I tidningen fanns ett stapel-diagram som skulle åskådliggöra löneskillnaderna mellan kön. staplarna hade formen av våra dom och herr-toalettssymboler, rosa för kvinnan och blå för mannen. Men y-axeln var kapad i origo så att kvinnan var hälften så lång som mannen.
        Jag är ingenjör. Jag ser en sån bluff genast. Men jag blev arg av att man försöker luras och frågan ”Varför gör man så?!” dök upp i mitt huvud.
        Det gjorde att jag började gräva i statistik, ifrågasätta alla mantran som kommer från feministiskt håll…
        Och varje grävning slutade i ordet ”myt”.

        Jag stod ensam i världen med mina åsikter… i en värld full av feminister försökte jag visa vad jag upptäckt.
        Gissa om jag blev glad när jag hittade Pär Ström och inte längre var ensam om att ”ha upptäckt”. Då hade jag på egen hand hittat fem av hans ”sex myter” plus två andra områden som inte finns med i hans bok.

        Det jag ser, det skrämmer mig… på allvar.
        Så jag blir så glad att du ”ytterst intressant att undersöka varför du väljer att kalla dig antifeminist och jag feminist.”

        Det är allt jag vill.. att ni ska börja undersöka saker..

        Som jag ser det så måste det till en gräsrotsrörelse som sätter stopp för maktens missbruk(för det är det det handlar om). Ni ”goda feminister” är inte mina fiender!

  10. Okej, jag har det som så här; JAG behöver förmodligen feminism på grund av olika saker (bla det att jag blivit nekad arbete ENBART utifrån det faktum att jag har en FITTA), men jag väljer att ändå inte kalla mig för feminist.

    Men, till din fråga. ”Varför jämlikhet?”. För mig så handlar det om något så grundläggande att sluta lägga in beteenden på människor utifrån att de har en snopp/kuk eller en snippa/fitta. Det handlar om att inte bli bedömd utifrån vad den som tittar på mig lägger in i vilket kön jag tillhör. Det handlar om att jag, personligen identifierar mig som kvinna utifrån det faktum att jag har en fitta mellan benen och att jag är trött på att många kallar mig för pojkflicka och menar att det är något bra…
    Kort och gott. Jag är trött på att det läggs värderingar och beteenden till det fysiska könet som något biologiskt betingat. Det är bullshit!

    Mvh inte feminist men för jämställdhet.

  11. Hannah

    ”Varför jämställdhet? Vad är jämställdhet och vad är drömscenariot? (Även globalt.)”

    Drömscenariot är att jämställdhet politiskt lägger resurser på män och kvinnor. Genderstudies borde delas upp i Male Studies och Female Studies. Kvinnoförbund borde inte tillåtas om det inte finns Manförbund. Maud Eduards ideer om hur kvinnors behov skall tränga undan män bland det mest sexistiska och löjliga jag sett.

    Misogyni och Misandry måste vara likvärdiga. Om vi inte låter biologiska skillnader hindra kvinnor från att bli datatekniker kan de känslorna heller inte tillåtas styra synen på hur hjälpresurser skall fördelas och politiska program utformas. Vi kan inte ha både Chivalry och Jämställdhet.

    I takt med att andelen kvinnor blir 60-100% vid vissa positioner blir det enbart löjligt att använda ordet ”jämställdhet”, det är typ 82% av datateknikerna som är män. Jaha? Det är snart 99% av veterinärer och apotekare som är kvinnor och det är redan fler kvinnor än på högre utbildning totalt.

    Sedan behövs en tydligare uppdelning. Lilla folktomma rika Sverige kan inte väga upp överbefolkade fattiga Indien på någon global average. Pratar man om Globalfeminism så kan man inte prata om Sverige.

    • en sak jag alltid undrat med personer som säger ”men då borde det finnas killgrupper också!”
      starta en då?

      hade den diskussionen väldigt många gånger under min högstadie- och gymnasietid. men utan att någon av de personer som tyckte att det skulle finnas startade en enda killgrupp.
      tjejgrupper finns för att någon startat dem. inte svårare än så.

      • sen ska vi väl lämna idén om att det bara finns 2 kön? den uppfattningen känns extremt daterad.
        det finns 2 olika sorters fortplantningsorgan.
        men betydligt fler föreställningar om kön.

      • Men var det inte mycket tråkningar om gnällinga och omanliga killar när det skapades en killgrupp på twitter?

        Nackdelen är väl att det alltid är de negativa som hörs. Om 99 personer kommer säga skitbra intiativ och 1 person säger att det är åt helvete och att den personen som skriver något borde brinna i helvete så står ofta den personen som är otrevlig som den som bäst representarer attityden. Det gäller både bland jämställdister och feminister. Så jag vet inte hur stort motståndet mot killgruppen var men känslan för mig var att det var mycket hån.

      • jo när det skapades på twitter, som kommer med en viss grad av anonymitet.

        men varför det inte skapades när jag gick i högstadiet, för över 10 år sedan…det vet jag inte.
        en killgrupp kan ju handla om fotboll, hockey, glitter, hästar, you name it :)

      • Fast kanske en del behöver anonymiteten för att våga? Själv känner jag inte till så mycket tjejgrupper eller killgrupper, jag har inte haft behov av att vara med i någondera – och jag har aldrig hört diskussionen om det. MEN jag vet att man jobbar aktivt för att få in mer kvinnor på mansdominerade mässor med billigare biljetter. Och när man inte lyckas så kan fnyser man gärna åt ställen där det är mest män som ”testeronstinna”, ”gubbvälde”, ”manslem” samlingar. Däremot hyllas Ladys Night då, och även andra ställen där det bara är kvinnor.

        Men jag tror på något sätt att det är större del av kvinnor som känner behov att bara vara med kvinnor än män som känner att de bara vill vara med män. Själv går jag på ett gym bara för kvinnor. Men jag tror faktiskt inte att det är så många män som skulle lockas till ett bara män gym om jag ska vara ärlig. Så hånet och brist på behov är väl det som stoppar många. Framförallt tror jag högstadiet och gymnasiet är en tid där unga män är mest rädd för att ses som omanliga och kanske inte vågar gå utanför ramarna (jag kan bara se till mig själv och veta att det var den tid jag var mest osäker på vem jag var och hur jag skulle bli sedd, så jag gissar att det är samma för män).

      • sigrid:

        ”en sak jag alltid undrat med personer som säger “men då borde det finnas killgrupper också!” starta en då?”

        Det där argumentet håller inte. Det är som om jag ber dig att starta ett kvinnligt Oasis. Du kan inte starta en motsvarighet till dem mer än jag kan starta en manlig jämställdhet när feminismen redan i politikers ögon står för jämställdheten.

        ”hade den diskussionen väldigt många gånger under min högstadie- och gymnasietid. men utan att någon av de personer som tyckte att det skulle finnas startade en enda killgrupp.”

        Hur många tjejer har startat en styrelsegrupp i Norge? Hur kan vissa kvinnor ta emot den ena lagen och policyn efter den andra och sedan när ämnet killar kommer upp säga ”Gör det själv”? Det är alltså den traditionella könsrollen för kvinnor och den traditionella könsrollen för män.

        ”tjejgrupper finns för att någon startat dem. inte svårare än så.”

        Det gör rockband som Oasis också. Ändå ser jag feminister kräva bandbokare skall satsa särskilt på kvinnliga band. Där är det inte ”starta eget band själva” som blir argumentet. Konsekvens saknas helt!

        Det är som signaturen ADS sade nyligen på min blogg.

        Hade Pär Ström företrätt den dominerande officiella normen hade jag ägnat min tid åt att kritisera det idiotiska i att vilja ha lika rättigheter och skyldigheter för könen, då det minst sagt är tydligt att män och kvinnor fungerar bäst om de fyller olika samhällsroller och behöver behandlas olika.

        ”Men i nuläget så är jämstäldisterna åtminstone en kraft som verkar i rätt riktning, även om de själva är ganska så förvirrade och egentligen mer är feminister som fordrar konsekvens, än något egentligt alternativ till feminismen.”

      • du tyar det helt ur proportioner – börjar man på högstadiet är det mycket mer sannolikt att man fortsätter senare.
        jag är helt emot att det ska finnas könade grupepr. bättre att starta intressegrupper. för de som är intreserade av fotboll, mens, politik you name it.
        och det behöver inte startas ”ett kvinnligt Oasis” för Oasis finns (fanns?) redan. men rockband som inte enbart består av män behöver lyftas fram av bandbokar etc. just när det kommer till musik är det ju inte så kul att starta ett band om man inte är musikalisk – men har man en politisk åsikt så bör man driva den. ex – kill/tjej/intressegrupper på högstadiet.

        och beträffande könsuppdelning så stämmer det att uppdelning alltid görs – men inte alltid i enbart manligt och kvinnligt, väldigt många kulturer har 3 elelr fler kön. Indien, Tonga, Rarotonga tillexempel.
        så en an världens största nationer förkastar idén om manligt och kvinnligt som de två existerande polerna.

        och det ska inte krävas kvinnliga- elelr manliga motsatser. men som aktiv inom musikbranchen blir jag ständigt tilldelad egenskaper utifrån mitt kön.
        jag förutsätts ha koll på loger och det administrativa och blir sällan, nästintill aldrig tillsagd att bära, lyfta eller rigga. även om det är det jag är utbildad till. men om det står 2 15åriga gossar bredvid mig tas det för givet att de vill bära och kan el-schemat i huset.

        ett fantastiskt exempel på kvotering som fungerat – 3 år i rad erbjöd landstinget där jag bodde förut 100 sommarjobbsplatser, 50 till killar och 50 till tjejer. detta resulterade i att nästintill alal killar som sökte fick jobb men bara en 3dje del av tjejerna. nu, ett par år senare, behöver de inte längre ha den obligatoriska uppdelningen, för det är nu ungefär lika många killar som tjejer som söker de jobb som erbjuds.
        *hipp hipp hurra* vården är mer jämställd.
        tough luck för de tjejerna som var mer kvalificerade de första 3 åren som inte fick jobb, för nu finns det en balans.

        jag tror på kraftansträngningar. ta i ett par år så jämnar det ut sig.

      • sigrid:

        Det är tvärtom efter högstadiet som andra saker börjar ersätta ens intressen och man får andra klasskamrater. Jag är också emot könade grupper (det är dock inte Maud Eduards, hon är enbart emot manligt könade grupper), OM det finns könade grupper redan så skall bägge kön representeras. exempelvis har vi kvinnoförbund, var är mansförbunden?

        Vadå tjejband behöver lyftas fram? Du sade ju själv att killarna skulle starta killgrupper på egen hand. Varför kan inte tjejerna starta storband på egen hand? Lyftas fram av vem förresten? Musik är betydligt mer subjektiv än politik som skall fungera på riktigt och därmed inte kan släppa in vilka förslag som helst.

        ”väldigt många kulturer har 3 elelr fler kön. Indien, Tonga, Rarotonga tillexempel.”

        Och vilken utveckling har deras kulturer haft? Tonga och Cooköarna lever av bistånd och turism. Indien är idag världens 43:e fattigaste land per capita. Under hittar du länder som Vietnam (kommunism) och Yemen (mellanösterndiktatur)

        ”så en an världens största nationer förkastar idén om manligt och kvinnligt som de två existerande polerna.”

        En av världens fattigaste länder förkastar iden om manligt och kvinnligt. Precis som andra fattiga länder förkastar ideer om marknadspriser och åter andra förkastar ideer som HDI mäter.

        ”jag förutsätts ha koll på loger och det administrativa och blir sällan, nästintill aldrig tillsagd att bära, lyfta eller rigga.”

        Just fysisk bärförmåga klarar inte ens kvinnliga militärer av att överbrygga och det är ett faktum att när de har flera killar att välja mellan så väljer de heller inte vem som helst av dem.

        ”nu, ett par år senare, behöver de inte längre ha den obligatoriska uppdelningen, för det är nu ungefär lika många killar som tjejer som söker de jobb som erbjuds. *hipp hipp hurra* vården är mer jämställd.”

        Nej, att män och kvinnor är lika många betyder inte de är jämställda. Du beskriver kvantitativ ”könsbalans” inte ”lika rättigheter”

        ”tough luck för de tjejerna som var mer kvalificerade de första 3 åren som inte fick jobb, för nu finns det en balans.”

        Och vad är den till för? Berätta gärna vem som bestämt det här och vad det är till för.

        ”jag tror på kraftansträngningar. ta i ett par år så jämnar det ut sig”

        Du menar om politiker får bestämma, göra karriär och blåsa folks pengar på det så jämnar det ut sig? Det är likadant på ett privat företag. Om de får blåsa andras pengar på det så kan de sälja även mindre populära produkter som ingen köper.

      • oj. nej. missförstå mig gärna. men.

        Indien är ett land som inom en 20års period kommer leda de flesta marknader. inget annat land i världen har så många välutbildade, framåt drivna människor som åker till USA och går i skolan,s en återkommer till Indien och tar med sig kunskap och entrepenörsanda i ett land som inte är styrt av västerländska normer (Härén och Rosling)

        och beträffande musiken – ja, som aktiv inom ”bandbokarbranchen” kan jag, utifrån egna erfarenheter, säga att band som innehåller mest tjejer blir behandlade som tjejband och konversationerna runt det brukar låta ungefär såhär ”men dom har ju en tjej, ska vi ha in ett tjejband till eller? för det skulle ju se bra ut?” man frångår helt det musikaliska och ser hårdrocksband som ”tjejband” jämför sahara hotnights med the donnas (ok typ 8 år sedan,but still) bara för att det är band som består enbart av tjejer.

        att bära grejer – det handlar inte om att klara av att bära tunga ryggsäckar flera mil i djup snö – det handlar om gitarrer, trummor, sladdar och monitorer.

        behovet av balans grundas i min tro att alla ska ha tillgång till förebilder. vem fick jag va när vi lekte robin hood? jo Marion för hon är typ enda tjejen med fler än en replik.
        pojkar får leka läkare – flickor sjuksköterskor. – för det är det man ser överallt och tror därigenom att det är så världen fungerar.

        en doxa skapad utifrån TV och föreställda normer.

        sista vet jag inte riktigt hur jag ska kommentera. jag utgår ifrån att folkvalda politiker inte försöker blåsa mig på pengar. för då röstar jag emot det och bråkar utav bara helvete. är väldigt aktiv inom politik på lokal nivå och försöker göra mitt bästa för att ingen ska bli varken blåst, överkörd eller lurad.

      • sigrid:

        ”människor som åker till USA och går i skolan,s en återkommer till Indien och tar med sig kunskap och entrepenörsanda i ett land som inte är styrt av västerländska normer (Härén och Rosling)”

        Intressant att de utbildar sig i USA. Att större del av befolkningen går i skolan är just en västerländsk norm. Utmärkande för icke-västerländska länder (och icke-väst- invandring) är dålig förmåga att läsa och skriva.

        ”man frångår helt det musikaliska och ser hårdrocksband som “tjejband” jämför sahara hotnights med the donnas (ok typ 8 år sedan,but still) bara för att det är band som består enbart av tjejer.”

        Utan att veta vilka band du pratar om så kan jag inte uttala mig om dem. Inom hårdrocken känner jag inte till ett enda ”tjejband” Där blir tjejer dock stora och populära i band som Nightwish, Evanescence och Lacuna Coil. Dvs MED killar, inte MOT killar…

        ”att bära grejer – det handlar inte om att klara av att bära tunga ryggsäckar flera mil i djup snö – det handlar om gitarrer, trummor, sladdar och monitorer.”

        Att bära ryggsäckar miltals i snö handlar om uthållighet. Vad tjejerna inte klarade i militären var uppgifter som krävde styrka och gick på tid. Exempelvis lyfta och flytta sårade kamrater.

        ”behovet av balans grundas i min tro att alla ska ha tillgång till förebilder. vem fick jag va när vi lekte robin hood? jo Marion för hon är typ enda tjejen med fler än en replik.”

        Det där med förebilder låter mycket konstigt. Å ena sidan skall vi sluta vara rasister och andra sidan menar man att det är fel på en vit person (kvinna) som ser upp till en svart (man) – förrädare, du skall se upp till din egen sort typ! Mycket märkligt! Men framför allt så fick jag inget svar på min frågan varför detta görs. Du säger ju själv ”jag tror” och det svarar ju inte på frågan, tro är bara svar i religiösa länder.

        ”pojkar får leka läkare – flickor sjuksköterskor. – för det är det man ser överallt och tror därigenom att det är så världen fungerar.”

        Uppenbarligen inte eftersom väldigt få killar blir läkare, jag skulle gissa många fler kvinnor blir sjuksköterskor än det är killar som blir läkare och vad blir då resterande killar?

        ”en doxa skapad utifrån TV och föreställda normer.”

        Hur vet du det?

        ”sista vet jag inte riktigt hur jag ska kommentera. jag utgår ifrån att folkvalda politiker inte försöker blåsa mig på pengar.”

        Jag sade inte politiker blåser dig på pengar. Jag sade de blåser dina pengar. Poängen är att de antingen kan använda dina pengar till praktiska saker för allmänheten (skola, vård vägar) eller imagerelaterade saker som exempelvis ”kvinnliga styrelser” som för de flesta (inklusive folk som tror det är viktigt) har ingen påvisbar fysisk positiv effekt.

      • Indien är ett land som inom en 20års period kommer leda de flesta marknader. inget annat land i världen har så många välutbildade, framåt drivna människor som åker till USA och går i skolan,s en återkommer till Indien och tar med sig kunskap och entrepenörsanda i ett land som inte är styrt av västerländska normer (Härén och Rosling)

        Jag jobbar inom IT och har via 3 olika företag kommit i kontakt med kunskapen och entreprenörsandan i Indien. Jag kan säga att det är en skrämmande och jobbig upplevelse. Jag har också hört om alla dessa framåt Indier som reser till USA och England, och jag har även varit i kontakt med Indier som jobbat där (både män och kvinnor). Spontant känns det inte som det är så många av de som reser utomlands kommer tillbaka. Så vad som händer är dränering av de intellektuella från landet. Kunskapen i IT landet Indien själv är jag som sagt inte så imponerad av. Nu läser jag också att efter att I-länderna nu har exploaterat Indien och börjat få upp löner och kostnaderna istället vänder sig till Uganda, Vietnam eller Bangladesh (enligt CS). Så frågan är hur det kommer se ut i Indien om 20 år då?

      • Det finns skillnad mellan killar som grupp och tjejer som grupp, som medför att killar inte startar killgrupper i alls samma utsträckning. Jag har skrivit om det här.

        Jag har inget mot tjejer/killgrupper så länge de inte:
        * är stängda för ”fel kön” då vi som inte trivs i ”vår egen grupp” också ska kunna vara med.
        * inte medför diskriminering i arbetslivet.
        * inte är skattefinansierat.

      • Statsfinansierad diskriminering är inte positivt för jämställdhet i samhället. Vilken signaleffekt skickar ‘tjej-satsningar’ till tjejer som ‘behöver extra stöd’ respektive till killar som inte får ta del men ser att staten förfördelar tjejer (som kanske har generellt sätt större resurser än dessa killar) ?

      • håller med till viss del.

        men som radikal i min läggning tror jag på stora, drastiska förändringar.
        i ett drömscenario hamnar ingen i kläm någonsin – men ta i ett par år sen börjar det luckras upp om föreställningarna om vad som är manligt och kvinnligt.

        väl medveten om hur naivt och blåögt det låter.

      • sigrid!

        Intressant att du kan tänka dig killgrupper. Det är inte mer än ett par årtionde sedan slutna manssällskap fick enormt mycket kritik av feminister för att de endast var öppna för män. Rotary var ett av dessa sällskap som till slut tvingades ta emot även kvinnor som medlemmar. Det är väl nästan bara Frimurarna som stått emot och fortfarande endast är öppen för män.

      • egentligen vill jag tänka mig intressegrupper!
        men funderar mer kring de människor jag haft rutn mig som ”rasat” över avsaknaden av killgrupper och existenesen av tjejgrupper.
        alltså det här att klaga utan att aktivt göra något.

        om man är emot hur världen ser ut runtomkring en bör man väl efter bästa förmåga se till att ändra på det och inte acceptera en retorik som tillåter förtryck av varken kön/ras/läggning/religion.

        typ ”det finns kristna skolgruppen men minte buddhistiska”
        ja men starta en då!
        take action!

        bara så jag menar :)

      • men funderar mer kring de människor jag haft rutn mig som “rasat” över avsaknaden av killgrupper och existenesen av tjejgrupper.

        Fast grejen är väl att många människor (män och kvinnor) är medvetna om att Rotary fått kritik för att vara bara öppna för män – och med bakgrunden av den diskussionen så upplever många att kill- eller mansgrupper inte är ok. Och därför så debatterar man den frågan. Kanske är det inte av eget intresse att ha en grupp – utan just för att synen på mansgrupper och kvinnogrupper är så olika? Sunkigt eller nytänkande används om olika grupper.

        Sen kan jag helt hålla med dig om att jag är mer för grupper baserad på intresse. Känner mig mer besläktat med vissa män än kvinnor på middagar. Bara för att vi delar anatomi innebär det inte att vi delar samma intresse.

      • komplettering:

        Den här typen av kvinnliga grupper får också statligt stöd i lag.
        Se här. Motsvarande finns inte för män.

        Så påstår man att vi lever i världens mest jämställda land. Nej, absolut inte! Vi lever i vad jag skulle tro världens mest mansfientliga land.

      • men funderar mer kring de människor jag haft rutn mig som “rasat” över avsaknaden av killgrupper och existenesen av tjejgrupper.
        alltså det här att klaga utan att aktivt göra något.

        Att ”rasa över” är faktiskt att göra något.
        Jag anser inte att könsspecifika grupper är förenligt med jämställdhet. Om det inte görs för skattepengar och inte innebär diskriminering, så har jag inte med det att göra. Men, de individer som startar sån grupper bör fundera på sin inställning till jämställdhet.

        Jag upprepar mig, även kvinnor måste börja fundera över hur vårt beteende motverkar eller bidrar till jämställdhet. Vi måste alltså börja problematisera analysera kvinnlighet och den kvinnliga könsrollen för att hitta hur vi motverkar jämställdhet.

      • Nej, det är inte därför jag skriver så. Problematiseringen av manskulinietet i dagens Sverige är inte en problematisering utan en demonisering. En annan debattör hade vad jag ansåg bärande argument mot uttrycket ”problematisera” som du finner här, här och här.

        Jag tror att orsaken till att det utvecklats till en demonisering är just det Dolf påpekar. Jag vill vi lär av våra misstag, så att inte vi börjar demonisera kvinnor istället.

        Genom att skriva problematisera analysera så hoppas jag på att visa vad jag menar utan att bidra till en väg som leder till att kvinnlighet demoniseras.

      • sigrid:

        Som jag förklarade så är det bara tillåtet med intressegrupper åt ena hållet. En av orsakerna är att statsvetarprofessor Maud Eduards vill ha det så och har skrivit en hel bok som i princip säger det är hyperviktigt tjejer får ha egna separatistiska grupper men det är lika viktigt att killar INTE får ha det utan tjejer måste ha rätten att ”krasha” in på herrklubbar närhelst de vill

        Den sk ”jämställdhetslagen” är utformad för att tillåta manlig diskriminering men inte kvinnlig, dvs om killar startar nåt och det börjar gå bra kan de tvingas acceptera tjejer. Tjejer kan starta politiska förbund och whatnot och vägra killar inträde.

        Frågan om varför det saknas ”killgrupper” är med andra ord helt redudant, hela samhället visar tydligt att sådant inte uppmuntras.

  12. mitt drömscenario är följande – ingen bedöms utifrån kön. enbart person. utgå inte ifrån att jag är hetro tillexempel. redan där spricker ju idén om den ”ständiga spänningen mellan könen”
    Till de vanligaste argumenten hör ju saker i stil med ”det kommer alltid finnas en spänning mellan män och kvinnor”
    och jag tror att i samma stund vi accepterar den retoriken accepterar vi det tillståndet i vardagen.
    på samma sätt vi säger nej till rasism måste vi säga nej till könsnormer. det kommer inte ”alltid vara så för så har det alltid varit” det är fel i sak.
    hade det funnits något som ”alltid är” så hade det sett likadant ut överallt på hela jorden i alla samhällsstrukturer som någonsin existerat.

    så. basic.

    • sigrid:

      ”hade det funnits något som “alltid är” så hade det sett likadant ut överallt på hela jorden i alla samhällsstrukturer som någonsin existerat.”

      1) Enligt såväl Steven Pinker som Donald Symons har könsuppdelning existerat på hela jorden i alla samhällsstrukturer.

      2) Resonemanget är felaktigt, att något finns överallt betyder inte det yttrar sig likadant, se Jared Diamonds om hur klimat och geografi påverkar.

    • ”mitt drömscenario är följande – ingen bedöms utifrån kön. enbart person. utgå inte ifrån att jag är hetro tillexempel”

      Jag kommer alltid att utgå ifrån att de jag möter är hetro om jag inte är på Patricia en Söndag (resturangbåt i sthlm som kör hbt-söndagar). De personliga kvaliteter jag gillar/ogillar hos människor har inte med deras sexuella läggning att göra så det känns helt oviktigt i sammanhanget.

      ”Till de vanligaste argumenten hör ju saker i stil med “det kommer alltid finnas en spänning mellan män och kvinnor””

      Det gör det väl mellan homosexuella också? Eller vad menar du? Menar du att den sexuella spänningen mellan könen är ett problem?

    • sigrid!

      Varför denna enorma rädsla för ”normer”? Det är ju inget annat än en beskrivning av vad som är den vanligast förekommande egenskapen i samhället i olika sammanhang. I vissa sammanhang så vanlig att den ses som något som alla måste följa och som därför har blivit nedskrivna i form av lagar, i andra sammanhang mindre vanliga eller mindre viktiga men ändå så vanliga att man ofta förutsätter att de flesta följer den.

      De flesta vuxna dricker kaffe i Sverige, därför förutsätter vi det när vi frågar en okänd gäst om de vill ha en kopp kaffe. De flesta tackar glatt ja, andra tackar enkelt nej och kanske ber om en kopp té istället. Men ”normen” är att vuxna dricker kaffe. Är det ett problem för dig?

      På samma sätt är den stora merparten av alla människor heterosexuella. Alltså är det en ”norm” att vara heterosexuell. Är det verkligen ett problem för dig? Det kommer hur som aldrig att förändras. Det kommer aldrig att bli lika vanligt att vara homosexuell som att vara heterosexuell.

      De flesta ”normer” är det heller inte förbjudet att gå emot (förutom de som blivit nedskrivna i lag) och den som så önskar kan bryta mot ”normen”. Självklart kan man bli ifrågasatt eller bli bemött med förvåning om man bryter mot en ”norm” som den stora merparten väljer att följa, men så är det för alla som gör val som är betydligt ovanligare än det de flesta gör. Det är dessutom något som den stora merparten av alla människor möter på något område i livet. För de flesta gör något ovanligt val vid något tillfälle i livet.

      Så varför denne enorma rädsla för ”normer”?

      • Varför denna enorma rädsla för “normer”? Det är ju inget annat än en beskrivning av vad som är den vanligast förekommande egenskapen i samhället i olika sammanhang.

        Från Wikipedia:

        Social norms are described by sociologist as being laws that govern society’s behaviors. Although these norms are not considered to be formal laws within society all time time, they still work to promote a great deal of social control. Social norms can be enforced formally (e.g., through sanctions) or informally (e.g., through body language and non-verbal communication cues. If people do not follow these norms then they become labeled as deviants and this can lead to them being considered the outcast of societ.

        Nä, normer är mer än bara vad som är det vanligast förekommande. Att vara högerhänt är också det vanligast förekommande, men det finns ändå ingen högerhäntsnorm i samhället (längre, i alla fall, min mellanstadielärare hävdade att hon tvingades lära sig skriva med högern när hon gick i skolan).

      • Übereil!

        Nyckelorden i citatet från Wikipedia är ”…described by sociologist…”.

        Här har du tio stycken av de, historiskt sett, starkaste ”normerna” i det västerlänska samhället. Några av dem så starka att de fortfarande återfinns som skriftliga lagar i dagens samhälle. Andra bryr få av oss följa.

        http://sv.wikipedia.org/wiki/De_tio_budorden

        Vilka av dessa ”normer” anser du att man ska följa och vilka anser du att man inte ska behöva följa? Förklara gärna varför.

      • Nyckelorden i citatet från Wikipedia är “…described by sociologist…”.

        Jag skulle säga att det är ”laws that govern society’s behaviors” som är nyckelorden, men du får gärna förklara varför det viktigaste med citatet är att det är sociologier som säger det.

        (Och att diskutera vad jag tycker om specifika normer är jag inte intresserad av. Jag var bara intresserad av att ge dig en bättre bild av vad folk pratar om när de pratar om normer, eftersom ditt motargument visade på en brist på förståelse för vad normbegreppet säger.

        Dessutom sa hon inte normer, hon sa könsnormer. Skillnaden är subtil men viktig.)

      • Übereil!

        Bara för att någon sociolog säger att ett visst beteende eller en viss egenskap är en ”norm” så stämmer ju inte det per definition. Det talas ofta om att det finns en ”norm” att pojkar inte ska ha rosa kläder, men ändå finns det en del pojkar och män som har rosa kläder utan att klassas som avvikare och utan att bli utstötta ur samhällsgemenskapen. Är det då verkligen en ”norm”? Eller är det bara så enkelt att färre män än kvinnor väljer att ha rosa kläder och att det som uppfattas som en ”norm” egentligen bara är en fråga om att pojkar och män vanligtvis inte väljer att ha rosa kläder?

        Samma sak gäller för heterosexualitet. Det är betydligt vanligare än att vara homosexuell, men i dagens Sverige blir man inte utstött av samhället om man är homosexuell. Alltså är det heller ingen ”norm” (så som sociologerna definierar det) som styr synen på sexualiteten. Det handlar enbart om vad som är vanligast.

        Andra egenskaper och beteenden är däremot betydligt fastare förankrade i samhället. Ta som sagt en titt på de tio budorden och du kommer finna ett antal som i princip alla medborgare stödjer och som har så stort stöd att de blivit lagstadgade. Den som bryter mot de betraktas definitivt som avvikande och blir utstötta ur samhällsgemenskapen. Där kan man tala om ”normer”. Men några av de övriga budorden är det få som bryr sig om. Varför? Som sagt, fundera på det du!

      • Bara för att någon sociolog säger att ett visst beteende eller en viss egenskap är en “norm” så stämmer ju inte det per definition.

        Nä. Fast stycket jag citerade sa ingenting om någon specifik norm, utan det bara förklarade vad begreppet i allmänhet syftar på.

        Och om man tittar på beteende X så är det inte så att det inte är en norm bara för att man inte blir skjuten vid blotta tanken att det finns situationer där det finns värre saker man kan göra än X. Som de sas i wiki-citatet, det kan leda till att man blir utstött, men behöver inte göra det. Olika normer är olika starka.

      • Übereil!

        Och då kommer vi åter tillbaka till detta med hur vanligt något ska förekomma/vara för att definieras som en ”norm”. Det är, i mina och många andras ögon, orimligt att definieras som en ”norm” när det inte är något som gäller för majoriteten. Pelle Billing har tagit upp det tidigare:

        http://www.pellebilling.se/2012/01/mansrollen-ar-det-som-en-majoritet-av-man-gor/

        Enskilda undantag och sådant som ”kan” ske gör inget till en ”norm”.

      • Så det ingår i den svenska mansnormen att ha blå ögon? Hur uppehålls den normen? På vilket sätt straffas man av att t ex vara en del av den lilla minoriteten grönögda (bara 1 % av världens befolkning har gröna ögon IIRC)?

  13. Hannah:
    En kommentar jag skrev hamnade för moderering.. eftersom det inte brukar vara så, så kanske den hamnade i spam eller något.. ville göra dig uppmärksam på det…

  14. Vill komplettera min tidigare kommentar om vad jag vill:

    Jag vill få slut på dräneringen av skattepengar vid feminism-altaret. Ta en titt på denna kommentar. Hur många uteliggare hade haft tak över huvudet idag om inte denna dränering av skattemedel pågått under flera decennium? Hur många fler dagispersonal hade vi haft råd med? Eller ha råd att höja deras löner?

    Angående det här med kill- och tjejgrupper.
    Härhar ni forskningen som förklarar varför tjejer startar grupper men inte killar. Även vi kvinnor måste fundera över vårt beteende och hur vi bidrar till ojämställdhet om vi vill nå jämställdhet.

    • Angående det här med kill- och tjejgrupper.
      Härhar ni forskningen som förklarar varför tjejer startar grupper men inte killar. Även vi kvinnor måste fundera över vårt beteende och hur vi bidrar till ojämställdhet om vi vill nå jämställdhet.

      Där kan man fundera på om inte det är bakgrunden till den starka tron på patriarkat och andra liknande strukturer i vissa feministiska grenar, dvs antagandet att män beter sig som kvinnor i det avseendet.

      • Jag menar att det är så… ja. Det är en projicering, feltolkningar och missförstånd.
        Jag försöker just nu skriva ett inlägg i min serie om om just det… ett inlägg som tyvärr har hakat upp sig i huvudet på mig, för det är svårt att återge det jag ser på ett pedagogiskt och tydligt sätt.. så det inlägget (som kommer heta ”4″b då) ligger på ”paus för mognad”.. det måste falla rätt hur jag ska kunna förklara det.. liksom. Men det kommer:)

  15. ”I need feminism because today 150 girls were poisoned in Afghanistan for daring to go to school.”

    You need?! THEY NEED!

  16. @ auuus:
    Jag kopplade ihop dig till andra antifeminister som brukar argumentera för att genusvetenskapen ska krossas helt och inte få förekomma.

    Vad glad jag blev!
    Här sätter du fingret på ett problem från ”vår sida”. Det är så uppenbart för mig vad ”man” menar att jag varit blind för detta problemet. Du har rätt: ”Vi” måste vara tydligare och konkreta i vår kritik av genus”vetenskapen”
    Nu står det på min mindmapp
    ”Kritik genusvetenskapen
    - särställning
    - ett perspektiv – tes & antites
    - implementering”

    Så det kommer bli ett inlägg om detta efter den serien jag håller på med är klar.

    Tack!

    OT @ alla
    Jag kommer lägga tiden på annat ett tag och lämnar därför debatten här. Innan jag går vill jag tacka er alla (i synnerhet Hannah som blogginnehavare) för den goda tonen ni alla håller. Det är helt underbart att vi kan diskutera frågorna sansat!, tycker jag.

    Vi ses igen! Kram